LyssnaHög risk för psykisk ohälsa och självmord bland personer med autism
Personer med autism lider oftare av psykisk ohälsa och har tio gånger högre risk än andra att avlida i självmord. Detta visar två studier som genomfördes vid KIND 2016 och 2019.
För Tatja Hirvikoski, docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi vid KIND och ansvarig för studien var resultatet inte helt överraskande.
– Vi som jobbat med patientarbete vet att psykisk ohälsa, självskadebeteende och självmordsförsök är vanligt, men när siffrorna kom var det ändå mer skrämmande än vad jag hade förväntat mig.
En sak som syntes tydligt i studien var att kvinnor med autismspektrumtillstånd utan intellektuell funktionsnedsättning hade en väsentligt högre risk att dö i självmord än andra kvinnor. Även för männen i gruppen var risken högre än för män i befolkningen i stort.
Tatja Hirvikoski förklarar att det generellt är så att kvinnor oftare gör självmordsförsök men att män faktiskt oftare tar livet av sig. När det gäller personer med autismspektrumtillstånd utan intellektuell funktionsnedsättning finns inte den skillnaden utan båda könen genomför självmord i högre grad. Hon menar att kvinnor med autism kan må psykiskt dåligt av flera skäl.
Kvinnor döljer sina problem i större utsträckning
– Det kan kännas svårt för dem att leva upp till samhällets syn på hur kvinnor förväntas vara, till exempel att de ska vara sociala, komma ihåg födelsedagar och ansvara för besök.
– Flickor och kvinnor är också duktigare på att kamouflera och dölja sina problem, men ju mer de kämpar desto större riskerar ohälsan att bli. Flickor får ofta sin diagnos sent och utifrån psykisk ohälsa. Det är inte alltid man ser att autism ligger bakom problemen och man får då inte det stöd man borde få, fortsätter Tatja Hirvikoski.
Tatja Hirvikoski påpekar att den psykiska ohälsan i målgruppen också är betydligt större än den trots allt lilla minoritet som försöker begå eller begår självmord.
– Psykisk ohälsa är ett så enormt lidande hos en stor andel av dem som har autism, säger hon.
Svårt att hantera stress med autism
Generellt har många med autism svårt att hantera stressfulla situationer, något som kan leda till psykisk ohälsa. Det kan vara svårt att göra en förändring eller jobba runt ett problem, så som andra gör, när man är stressad. Personer med autism kan inte heller alltid sätta ord på vad det är som stressar dem. Perceptionsstörningar är vanliga och leder ofta till konstant stress i vardagen. Här kan anhöriga och personal hjälpa till att hitta lösningar. Det kan man göra genom att försöka identifiera vad som skapar stress och hitta vägar till kommunikation, om det är möjligt, samt att skapa rutiner för att minska stress.
Tatja Hirvikoski betonar hur viktigt det är att det finns handfasta råd, rutiner och kunskap bland dem som jobbar på till exempel boenden och dagliga verksamheter om vad de ska göra när någon mår psykiskt dåligt. De som jobbar måste veta vilka signaler de ska vara vaksamma på och veta när de ska kontakta hälso- och sjukvården.
Förebygga psykisk ohälsa
Det finns också mycket att göra för att förebygga psykisk ohälsa.
– Vi behöver alla jobba med vår psykiska hälsa. Forskningen är tydligt med att vi behöver röra på oss varje dag, för om kroppen inte mår bra, mår inte heller själen bra, säger Tatja Hirvikoski.
Den som har autism kan behöva hjälp och motivation för att komma igång och för att även hitta en pulshöjande träningsform. Den som tränar sover i regel bättre. Även sömn och en regelbunden dygnsrytm är viktiga må-bra faktorer, liksom att äta regelbundet. Avgörande för den psykiska hälsan är också det sociala sammanhanget och att få känna tillhörighet.
– Vi är flockdjur och behöver alla känna att vi tillhör en grupp. Det kan vara en familj, en arbetsplats eller en daglig verksamhet. Det finns ibland en myt om att personer med autism inte har det behovet. En person kan säga nej för att hen inte vet vad som förväntas, men om man får stöd och hjälp med anpassningar vill de allra flesta vara med, säger Tatja Hirvikoski.
KIND
KIND är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling, utbildning och tillämpad kliniskt arbete kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i samarbete mellan Karolinska Institutet och Region Stockholm. I år fyller KIND tio år och Nytida är en samarbetspartner.