En hund ger villkorslös kärlek och är nyfiken på alla den möter. För personer som är sjuka kan detta kännas extra viktigt och skapa ett fint avbrott i vardagen.
Grännäs strand är ett särskilt boende i Valdemarsvik i Östergötland. Här tar Nytida emot personer över 30 år med demensdiagnos, Huntingtons sjukdom eller med psykiatrisk diagnos. Sedan en tid tillbaka bidrar hunden Bella med glädje och sällskap på boendet. Några som bor här har tidigare själva haft hund. Hos dem väcker hon en extra stark känsla. Andra kan vara långt gångna i en demenssjukdom och ha tappat talet, men i deras ögon syns glädjen när Bella kommer.
Kerstin Larsson började som verksamhetschef på Grännäs strand för tre år sedan. Ungefär samtidigt skaffade hon sin andra hund, Flatcoated retrievervalpen Bella. På sin fritid har Kerstin, tillsammans med henne, utbildat sig. Bella är nu besöks- och terapihund och de är också ett vårdhundsteam.
– Det innebär att vi alltid arbetar tillsammans och att jag har en mycket bra relation med min hund. Hon måste alltid lita på mig och lyda mig, säger Kerstin.
– Vi har personer här som har ett annorlunda beteende till exempel gällande röst, ljud och rörelse men det klarar Bella utan att reagera. Hon skäller inte utan är hela tiden lugn, exemplifierar Kerstin.
På jobbet två dagar i veckan
Bella följer med Kerstin till jobbet två dagar i veckan. Hon brukar hinna med en eller två promenader och ett enskilt besök.
– Jag ser att både personalen och de boende blir glada. Många som bor här är väldigt sjuka och Bellas besök bryter vardagen.
För den som har en fysisk rörlighet blir Bella ett fint sällskap på promenaden. Ett dubbelkoppel gör att personen kan få göra vägvalet och kasta boll med hunden. På så sätt stärks självkänslan.
För dem som är sjukare handlar det om att få känna beröring, att få röra hunden. Något som skapar en varm känsla. Ibland fungerar också enklare fysiska aktiviteter: att kasta en boll som hunden hämtar eller att promenera i korridoren. För dem som är så sjuka att de inte kan stå eller gå får Bella sitta på en stol så att hon kommer nära.
–Jag sitter bredvid och pratar samtidigt. Det öppnar upp för samtal som kan handla om en egen hund, om barnen eller något annat viktigt som jag kan fånga upp och möta, säger Kerstin.
Mötena mellan de boende och Bella betyder mycket även för Kerstin.
– Det jag får tillbaka är relationen till den boende och den glädje som jag ser i mötet med Bella. Jag är glad att kunna tillföra detta.