Vem har rätt att bestämma? Om makt, självbestämmande och hedersrelaterat våld och förtryck

Hur kan vi ge förutsättningar för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism att ta makten över sina egna liv? Relationen till familjen spelar en avgörande roll – men när anhöriga också agerar god man eller assistent kan gränserna bli suddiga och i vissa fall destruktiva.

Gränsdragning och självbestämmande

Anna Lundstedt, coach och enhetsstöd inom en av Nytidas dagliga verksamheter, ser ofta hur utmanande det kan vara för personer i målgruppen att sätta egna gränser och göra sin röst hörd.

– Kontroll och begränsning kan maskeras som omsorg. Föräldrar menar ofta väl, men det kan vara osunt med för stor insyn. Det kan bli destruktivt om en mamma är både god man och assistent. Ett oskyldigt exempel är att föräldrar ringer och frågar vad deras vuxna barn har ätit eller tränat. Det görs med omtanke, men tänk om min mamma skulle ringa till mitt jobb och fråga om jag tog trapporna eller hur många bullar jag åt – det skulle ses som gränslöst och absurt. Varför skulle det vara okej för vissa grupper men inte andra? säger Anna.

Kommunikation: nyckeln till självständighet

Ett viktigt fokus i verksamheten är att stärka deltagarnas självbestämmande och deras förmåga att säga vad de tycker och hur de vill ha det. Anna arbetar mycket med att stötta deltagarna i att våga sätta gränser och att uttrycka sig.

För att deltagarna ska kunna kommunicera bättre om svåra situationer, som våld eller kränkningar, används olika verktyg och metoder, bland annat bildstöd.

– Om något händer ska de våga berätta och kunna uttrycka sig. Utmaningen är att många inte kan kommunicera vad som hänt. Därför jobbar vi mycket med bildstöd i vardagen för att lägga en grund, förklarar Anna.

Stöd och verktyg för att hantera våld

Ett av de verktyg som används är “Reda ut-häftet om våld” framtaget av Västra Götalandsregionen. Genom bilder kan personer med kommunikationssvårigheter få hjälp att uttrycka vad som hänt. Inom Nytida används också ett särskilt flödesschema för att vara ett stöd för personal att agera när de tror eller vet att någon varit eller är utsatt för våld. Anna lyfter också vikten av att verksamheterna har en lokal rutin som stöd, med bland annat nummer till både lokala och nationella stödlinjer. 

Den 29 november deltar Anna Lundstedt tillsammans med Anna Lilja och Alle Hammarstedt från RFSU Malmö i ett kostnadsfritt webbinarium. Ämnet är hedersrelaterat våld och förtryck som drabbar personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.

– Vi kommer dela med oss av praktiska verktyg och metoder för att förebygga, identifiera och hantera hedersrelaterat våld och förtryck som drabbar personer i målgruppen. Det här är viktigt och vi hoppas att du också tycker det, avslutar Anna.

Anna Lundstedt, coach och enhetsstöd DV