På Munksundet och Litslena gruppbostäder har gruppledaren Eleonora Norell, tillsammans med de boende, anpassat brukarundersökningen med hjälp av ett annat bildstöd och en tydligare informationsaffisch. Men arbetet började med en utmaning: omsorgstagarna hade svårt att förstå både frågorna och syftet med undersökningen.
“Jag fick många svar som var ‘jag vet inte’”
När Eleonora förberedde omsorgstagarna inför den årliga brukarundersökningen från SKR gick hon igenom frågorna tillsammans med dem. Ganska snabbt blev det tydligt att flera frågor var svåra att förstå.
– Jag upplevde att jag inte fick några riktiga svar, utan ofta fick höra “jag vet inte”. En fråga handlade till exempel om ifall man är rädd hemma. Då svarade någon att den var rädd för spindlar. Då förstod vi att frågan inte hade nått fram på det sätt som var tänkt. Det är stor skillnad mellan att kunna läsa en text och att förstå innebörden av den.
För att brukarundersökningen ska ge användbara resultat behöver omsorgstagarna förstå både frågorna och varför undersökningen genomförs. Eleonora såg därför ett behov av att anpassa materialet efter deras sätt att kommunicera och ta till sig information.
Ett bildstöd som känns igen
SKR:s brukarundersökning innehåller redan bildstöd men Eleonora uppmärksammade att flera omsorgstagare hade lättare att förstå sådana bilder som de kände igen från vardagen och använder sedan tidigare. Tillsammans med några av omsorgstagarna tog hon därför fram ett alternativt bildstöd till undersökningsfrågorna.
– Vi satt tillsammans och pratade om vilka bilder som passade till olika frågor och ord. De fick också hjälpa till att förtydliga svarsalternativen. Till exempel så kom vi fram till att svarsalternativet ”Ja” skulle markeras med grönt, precis som ett grönt trafikljus. Då blev det mycket tydligare för dem.
Arbetet gav inte bara ett mer anpassat material, utan gjorde också omsorgstagarna delaktiga i processen.
En tydligare affisch inför undersökningen
Utöver bildstödet till frågorna såg Eleonora ett behov av att göra informationen inför undersökningen mer begriplig. Hon utgick från informationsaffischen som redan fanns på Ambea Inside, som beskriver syftet med undersökningen och förklarar att det är frivilligt och anonymt att delta.
Affischen blev grunden för en anpassad version med annat bildstöd och ett tydligare upplägg. För att ta reda på vilken affisch som fungerade bäst fick omsorgstagarna jämföra originalaffischen med den nya versionen.
– När vi frågade vilken information som var tydligast valde de den vi gjorde tillsammans på verksamheterna, berättar Eleonora.
Bellas perspektiv
En av omsorgstagarna som fick jämföra affischerna var Bella på Munksundet gruppbostad. Hon föredrog den anpassade versionen.
– Den nya versionen är bäst, tycker jag. Det blev rörigt för mig med den andra, och då tänker jag ofta bara ”nej, det här blir för svårt för mig”.
När hon fick beskriva varför lyfte hon fram både bilderna och upplägget.
– Affischen är skriven i jag-form, det vill säga utifrån hur jag tänker, och den har bilder jag är van vid. Texten är också mer uppdelad, det gör det lättare för mig läsa.
För Bella handlade arbetet inte bara om att informationen blev tydligare. Det var också betydelsefullt att få vara med och påverka hur materialet utformades.
– Det kändes bra att vara med och säga vad som fungerar bäst för mig. Det är viktigt för mig att få vara med i processen och det är alltid bra att fråga personerna själva om hur dom vill ha det. Det borde alla göra.
Ökad trygghet och delaktighet
Bellas upplevelse visar hur den anpassade affischen både gjorde informationen mer begriplig och skapade större möjligheter att vara delaktig. När det alternativa bildstödet sedan användes i samband med själva undersökningen märkte Eleonora en tydlig skillnad.
– Det var en helt annan sak när vi använde det nya bildstödet. Jag upplevde direkt att omsorgstagarna blev tryggare, säger Eleonora.
Omsorgstagarna hade lättare att förstå vad undersökningen handlade om och kunde i större utsträckning uttrycka sina åsikter. Att arbeta med AKK, alternativ och kompletterande kommunikation, är en naturlig del av verksamhetens vardag. Därför blev det också självklart att använda samma arbetssätt i brukarundersökningen.
– Vi har sett goda resultat när vi anpassar kommunikationen. Om vi ger människor rätt förutsättningar ökar deras möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Det stärker också deras självkänsla, säger Eleonora.
Genom att göra informationen mer begriplig och samtidigt lyssna på dem som ska använda den blir brukarundersökningen inte bara mer tillgänglig. Den blir också ett bättre verktyg för att fånga det som verkligen är viktigt för omsorgstagarna.
