Lyssna
Den 11 september är det val till riksdag, regioner och kommuner. Vi brukar säga att den allmänna rösträtten infördes 1921 då kvinnor för första gången fick rösta. Men omyndighetsförklaringen i Sverige försvann inte förrän 1989. Det var först då som verkligen alla över 18 år fick rösträtt.
Fortfarande röstar personer med funktionsnedsättning i lägre grad än befolkningen generellt.
– Demokratiprincipen är viktig, det vill säga att alla vuxna personer över 18 år har rätt att rösta. En del av den dagliga verksamhetens uppdrag är att bidra till jämlikhet och delaktighet i samhället, säger Julia Linde, verksamhetsutvecklare i Nytidas dagliga verksamheter, om varför de pratar om valet.
Det kan finns olika orsaker till att man inte röstar. Personer i Nytidas verksamheter är ibland osäkra på hur det går till rent konkret. För den som har svårt för sociala sammanhang kan det också bli stressande att gå och rösta på valdagen.
– Våra medarbetare kanske inte heller har svar på allt man undrar, men tillsammans kan vi hitta svaren. Det handlar om var vallokalen ligger, hur länge den är öppen och hur man gör när man röstar. Vi kan också berätta om hur man gör för att rösta i förväg, säger Julia.
Dagliga verksamheten jobbar med att praktisera demokrati
Hon menar att man i den dagliga verksamheten i allmänhet jobbar mycket med att praktisera demokrati.
– Vi bottnar i de mänskliga fri- och rättigheterna och värnar om ett klimat på våra enheter där alla ska känna sig trygga.
Det handlar om att alla ska kunna framföra sina åsikter och påverka sin vardag, till exempel genom att lämna förslag på aktiviteter och möten där man samlas för att diskutera. Det kan också vara att svara på de brukarundersökningar som Sveriges kommuner och regioner (SKR) genomför. Allt är olika sätt att visa för dem som är i daglig verksamhet att deras åsikter är viktiga.
Alla röster är betydelsefulla
På samma sätt vill Julia att målgruppen ska förstå att deras röster är betydelsefulla på valdagen. Det är också viktigt att förstå varför vi röstar och vad riksdag, landsting och kommun beslutar om.
– Det finns lika många sätt att prata om politik som det finns människor, säger hon och ger några exempel.
– Nästan alla har någon fråga de tycker är extra intressant som engagerar. Då kan vi tillsammans se vad de olika partierna tycker om just den specifika frågan. Kanske passar inget parti? Då kan vi prata om vad det innebär att rösta blankt.
Humor är ett annat sätt att närma sig politiken. Humor kan avdramatisera och göra saker roligare, man kan till exempel ta hjälp av media och olika humorprogram menar Julia.
Olika valkompasser kan också vara en hjälp att förstå vad de olika partierna tycker.
Nyansera information och värdera nyhetskällor
En annan uppgift som Julia ser är att hjälpa till att nyansera information och värdera nyhetskällor.
– Många hämtar mycket av sin information från sociala medier som Facebook. Tillsammans kan vi föra en diskussion om vad som är en säker källa och lyfta olika perspektiv, säger Julia.
– Att rösta i Sverige är tryggt och tillgängligt och om vi pratar om det kan vi göra det möjligt för fler att gå och rösta, avslutar hon.
En del av den dagliga verksamhetens uppdrag är att bidra till jämlikhet och delaktighet i samhället, säger Julia Linde.