Tydliggörande pedagogik för ökad trygghet och valfrihet i Nytidas gruppbostäder

Tydliggörande pedagogik handlar om att skapa ett individuellt vardagsstöd för till exempel personer med en intellektuell funktionsnedsättning eller autism. Med tydliggörande pedagogik skapas en visuell tydlighet, struktur och organisering.

Susanne Åhlin är verksamhetschef för ett par av Nytidas gruppbostäder i Sörmland. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med tydliggörande pedagogik och menar att det egentligen är samma sak som för oss alla.

– Jag skulle inte heller vilja vakna på morgonen utan att ha en aning om vad jag skulle göra under dagen, säger hon och fortsätter.

– Tydliggörande pedagogik använder vi för att de personer som bor hos ska få kontroll på i sin vardag. Det skapar en grund för att känna trygghet och delaktighet, för att kunna ta större del av vad samhället erbjuder och kunna göra fler egna val.

Individuellt utifrån varje persons behov

Hur pedagogiken ska utformas är individuellt utifrån varje person, men att använda scheman är vanligt. Ett schema kan vara allt från ett veckoschema i en app på telefonen till ett schema för en halv dag med konkreta objekt.  

– Då kan det till exempel vara en duschsvamp på schemat som betyder duscha, en gaffel betyder att äta mat, exemplifierar Susanne. 

En social berättelse, med bild och text för att förbereda eller förklara en händelse är ett annat exempel på tydliggörande pedagogik.

 – Om vi ska åka och handla kan den sociala berättelsen visa att vi kommer åka i vår bil till affären, där plockar vi fram inköpslistan och köper korv och makaroner, sedan åker vi hem igen, förklarar Susanne.

För en del personer underlättar olika tidshjälpmedel. Det kan vara att kryssa bort dagar ur en almanacka för att räkna ner till en viss händelse eller en timstock för att förstå hur länge man ska vänta.

–  Den tydliggörande pedagogiken vi har till våra omsorgstagare innebär också att alla vi som arbetar här anpassar oss efter varje enskild person och att vi alla göra på samma sätt eftersom det skapar en tydlighet. 

– Jag är helt säkert på att pedagogiken är a och o för att personerna ska förstå vad som händer. Det skapar trygghet och en struktur som gör att det blir lugnare på boendet. På så sätt blir det också en tryggare arbetsmiljö för dem som jobbar här. Det blir bra för alla, fortsätter Susanne. 

Utmaningen är att förstå vad varje person behöver och ibland också att få personen själv att inse att hen har nytta av stödet.

– Personer som är högfungerande kan ofta tycka att de inte behöver något stöd. De ser inte själva att deras vardag skulle bli enklare och att de skulle kunna bli mer delaktiga, säger Susanne.  

Dagens mobiltelefoner eller surfplattor, som har många funktioner och i princip används av alla, underlättar. Om ett schema eller annat stöd finns i mobilen blir man inte så utpekad.

Göra lagom mycket

En annan utmaning är att göra lagom mycket. Därför menar Susanne att det är viktigt att först gör en bedömning och kartläggning så att man inte gör ett tydliggörande stöd för något som personen redan kan.

– Det är viktigt att belysa är att vi jobbar så här mot alla, man behöver inte kunna se eller höra eller prata utan vi hittar ett sätt att stödja utifrån var och ens förutsättningar.  

Att hitta rätt för varje person kan ibland ta tid och kräva tålamod.

– Det är inte en veckas jobb, mitt längsta är att det tog tre år för en person att acceptera att hen hade nytta av stödet.

Ofta provar de under en månad och utvärderar sedan efter uppsatta mål vad som fungerar och vad som inte fungerar.  

– Roligast är när en person märker att stödet hjälper och hen får en frihet att välja nya saker. För våra omsorgstagare kan det ibland vara enklare att säga nej om de är osäkra. Det är en stor del av vårt jobb att få dem att se vad det finns för alternativ, säger Susanne.

Digitalt seminarium om tydliggörande pedagogik

Susanne Åhlin var en av dem som medverkade i Nytidas digitala seminarium “Tydliggörande pedagogik med omsorgstagaren i fokus – så fungerar det i praktiken”