Minska självskadebeteende genom att bekräfta känslan men inte agerandet

Nytidas behandlingshem Lenagården tar emot personer med självskadebeteenden, ofta i en komplex kombination med andra svårigheter.

Daniel Gesslin som är gruppchef och behandlingssamordnare på Lenagården berättar att det finns olika definitioner på självskadebeteende. Ett begrepp som ofta används är NSSI Non Suicidal Self Injury. Definitionen innebär att personen tillför sig själv en skada på kropp och vävnad men inte i syfte att begå självmord. Skadan är direkt som att dunka huvudet i en vägg, skära eller bränna sig. Med denna definition ingår till exempel inte hetsätningar, svält eller sexuellt destruktiva beteenden som är ett långsammare sätt att skada sig.

Självskadebeteende fyller flera syften

Enligt Daniel så fyller självskadebeteenden flera syften: Slippa oönskade känslor, tankar, social press och krav. Få uppmärksamhet, tröst, social kontakt och uppleva frihet från negativa känslor

– Att söka uppmärksamhet är ett laddat uttryck för många med denna problematik. Det kan vara ett sätt att ropa på hjälp när man inte vet hur man ber om hjälp utan att skada sig. Självskadebeteendet kan också vara ett sätt att hantera ångest och självhat. Personen straffar sig själv, säger han.

Biologisk ökad sårbarhet för starka känslor

Många av dem som lider av ett långvarigt självskadebeteende lider också av EIPS (Emotionellt instabilt personlighetssyndrom). Men det kan också finnas andra orsaker, till exempel en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som autism. 

En förklaringsteori till EIPS innebär bland annat att personen har lätt till känslor, det vill säga har en biologisk ökad sårbarhet för starka känslor. Den sårbarheten, i kombination med en miljö som till exempel skuldbelägger de beteenden som känslorna utlöser, kan riskera att leda till självskadebeteende.

– Ett barn som har lätt till känslor som gråter mycket och ofta blir tillsagt att inte gråta hela tiden kan känna skuld och skam för sitt beteende. Senare i livet får personen svårt att be om hjälp när starka känslor uppstår och försöker hantera situationen själv. Att skära sig kan ge ångestlindring. Ett litet risp fungerar ofta inledningsvis, men efter ett tag måste personen skära mer och situationen blir värre, förklarar Daniel.

Självskadebeteenden debuterar ofta i tonåren, man skär sig, bränner sig med cigaretter eller liknande. För omgivningen är detta naturligtvis skrämmande och svårt att hantera.

– Det är lätt att hamna i en ond cirkel där anhöriga blir rädda för att ställa nödvändiga krav för att personen då skadar sig igen. Man blir själv medberoende. Det svåra är att visa att man förstår att personen är arg, ledsen och har ångest. Att möta de känslorna men samtidigt inte acceptera att personen skadar sig, säger Daniel.

Behandling i öppenvård brukar vara den första hjälp som erbjuds och för många fungerar det.

Komplex problematik på Lenagården

De personer som kommer till Nytidas behandlingshem Lenagården har ofta en än mer komplex problematik. Förutom självskadebeteende kan de ha ätstörningar eller lida av Ptsd, (posttraumatiskt syndrom). Ibland finns en outredd autismdiagnos i botten. På Lenagården bygger man förtroende med personen, är aldrig rädd för att prata om självskadebeteendet och skuldbelägger inte.

– I den första fasen när en ny person kommer till oss måste vi enas om att hon vill sluta med självskadebeteendet och bli av med farliga suicidnära eller suicidala beteenden, säger Daniel.

DBT med grund i medveten närvaro

Lenagården jobbar främst utifrån en KBT-metod som heter DBT. Allt i DBT har sin grund i medveten närvaro. Det handlar om att skapa en medveten närvaro, att kunna stoppa ett beteende och själv upptäcka vad som händer i stunden. Sedan agera utifrån klokhet och vad som är det bästa.

Detta sker i flera steg som förenklat kan se ut som nedan.

Stå ut när det är svårt

Stå ut när det är svårt – Färdigheter som hjälper mig att stå ut och låta bli att skada mig trots att både känslan och impulsen att självskada finns där. Varje situation där jag lyckas om än för en kort stund är en framgång.

Krisfärdighet

Krisfärdighet – Innebär att kunna dämpa och få ner känslorna så mycket att jag hinner tänka själv. När ångesten kommer och jag är på väg att skära mig, stanna upp där. Gå in i badrummet. Skölj ansiktet i kallt vatten. Då går affekten rent fysiskt ner, (träning har samma effekt). När affekten gått ner kan jag göra ett aktivt val, att göra något annat än att skada mig, gå ut ur rummet, söka upp en kompis eller sätta mig och pyssla.

Känsloreglering och relationsfärdigheter

Känsloreglering – Minska sårbarhet, känsloskola, kolla fakta etc. Enkelt uttryckt vad behövs för att jag ska klara av situationer med starka känslor och därmed klara av att inte göra dem värre utan agera på ett sätt som bygger kompetens och självförtroende.

Relationsfärdigheter – vad händer med mina relationer när jag exempelvis skadar mig själv? Hur kan jag få det jag vill och behöver utan att mina relationer blir lidande.

Kedja

Ett vanligt verktyg i behandling är ”Kedja” – om jag använder både krisfärdigheter och stå ut-färdigheter men ändå hamnar i självskada får jag hjälp att titta närmare på den aktuella situationen. Vad hände innan situationen uppstod, hade jag ätit, sovit, fanns det en olöst konflikt? Tillsammans tittar vi på vad vi kan göra nästa gång en liknande situation uppstår för att undvika självskada.

Lättare att lära sig att hantera svårigheter

För att klara sig långsiktigt behövs också en medvetenhet om att det kan komma bakslag när man lämnar Lenagården.

– Ett behandlingshem är en tillrättalagd miljö. Utanför är det annorlunda man möter omgivningen som fortfarande är oförstående. Känslorna finns kvar och man får straka känslor. Men det är som en sorts skolgång att vara här. De lärdomar man får med sig gör det lättare att lära sig att leva med och hantera de svårigheter som kan uppstå, säger Daniel.

Daniel Gesslin möter personer med ett självskadebeteende.