Flickors psykiska och fysiska hälsa hänger ihop

Lotta Dimming är sjuksköterska och arbetar på Nytidas korttidsboende Forsane och Munkedal, det senare är ett behandlingshem enbart för flickor i åldern 15 till 20 år. Hon möter flickor som på olika sätt lider av psykisk ohälsa och menar att man måste ta ett helhetsperspektiv kring flickornas hälsa.

När en flicka placeras på ett HVB-hem har de sociala myndigheterna som regel provat andra åtgärder först utan att lyckas. Det psykiska måendet påverkar flickans hela livssituation.

– Generellt mår flickorna som kommer hit väldigt dåligt. De flesta har problem med sömn med värk, ångest och depression. Dygnsrytmen fungerar inte, kosthållningen är inte bra och man klarar inte skolan. Allt haltar. Det blir en ond cirkel där självkänslan är låg, säger Lotta.

Ångest är en stressreaktion

Stressnivån är ofta hög, något som kan ta sig uttryck i ångest.

– Ångest är en förhöjd stressreaktion. Kroppen reagerar på samma sätt som vid annan stress: med att fly eller spela död. Så antingen ligger man still i sängen och är oförmögen att göra något. Alternativt tar man till olika beteenden för att slippa må så dåligt, de alternativen är ofta självskadande och kanske lindrar för stunden men det blir värre efteråt, förklarar Lotta.

På HVB-hemmet finns en personalgrupp med olika kompetenser som samarbetar med andra instanser som skola, vård och socialtjänst. Tillsammans försöker de kartlägga flickans problematik och bygga upp ett förtroende så att hon ska kunna känna trygghet. Lotta har sjukvårdsrollen och ansvarar för kontakter med sjukvården. För henne är dock det holistiska, helhetsperspektivet avgörande för att kunna hjälpa flickorna långsiktigt.

Kroppen är ingen maskin

Lotta Dimming menar att helhetsperspektivet är avgörande för att kunna hjälpa flickorna.

Första steget är att skapa en tillitsfull relation. Sedan handlar det om att undervisa och informera flickorna om hur kroppen fungerar. 

–  Vi tänker att kroppen bara ska funka: somna när vi vill, vakna när vi vill och så vidare, men kroppen är ingen maskin. Flickorna behöver förstå hur viktigt det är att vårda sig själva till exempel med mat, sömn, och motion, säger Lotta.

–  Allt behöver inte vara på plats på en gång men de viktiga bitarna ger goda eller negativa spiraler. Rör man sig får man mindre värk och lättare att sova. Kroppen kan inte klara sig enbart på kexchoklad utan behöver riktig mat. Annars får man ett blodsocker som åker upp och ner och det kan också stressa kroppen. Får man dagsljus och sol skapas melatonin som gör det lättare att somna, exemplifierar hon. 

NPF-diagnos kan skapa förståelse

Det är inte ovanligt att flickorna som kommer till HVB visar sig ha en NPF-diagnos som de kanske inte har känt till tidigare.  

– En diagnos kan hjälpa dem att förstå varför de inte klarar av allt som andra gör. Då kan de avlasta sig sina skuldkänslor. När man får en diagnos är det också viktigt att hälso- och sjukvården bidrar med att utbilda flickorna i vad diagnosen innebär. På så sätt kan de också få verktyg för att fungera bättre. Genom att förstå och respektera sig själv så mår man också mycket bättre, säger Lotta.

Just detta är ett viktigt mål med behandlingen på Nytidas HVB.

–  Vi vill att flickorna ska få känna att de är viktiga och att de står i centrum för sina liv, men att det finns människor att ta hjälp av när de behövs.

Digitalt seminarium om flickors psykiska ohälsa

Lotta Dimming medverkade i Nytidas digitala seminarium “Flickors psykiska ohälsa – så hjälper vi dem att må bättre”.

Tips för att stötta vid psykisk ohälsa

  • Öppna upp för samtal – att prata och bli lyssnad på hjälper.
  • Använd det korta perspektivet för att hantera ångesten. Du kan inte veta att du aldrig kommer känna ångest igen, men börja med att försöka hantera och klara av ångesten under en kort stund, kanske bara en minut.
  • Ibland kan det hjälpa att få höra att man inte är ensam och att få hopp om att det går att vända situationen.
  • Rusta kroppen med mat, sömn och trygghet.
  • Man kan behöva medicin under en period, men det är viktigt att få uppföljning på medicinen, till exempel om man vill trappa ut den.

Fler artiklar om psykisk ohälsa

hand på kvinnas axel

Minska självskadebeteende genom att bekräfta känslan men inte agerandet

Nytidas behandlingshem Lenagården tar emot personer med självskadebeteenden, ofta i en komplex kombination med andra svårigheter.
man och kvinna promenerar bort med ryggar mot kamera höst

Våga fråga – viktigt för att hjälpa flickor med psykisk ohälsa

Unga flickor lider i högre grad än pojkar av psykisk ohälsa. Samhällets krav och förväntningar på flickor riskerar att leda till psykisk ohälsa, menar enhetschef Josefin Björck.
flicka tittar ut genom fönster

Flickors psykiska och fysiska hälsa hänger ihop

Lotta Dimming är sjuksköterska och möter flickor som på olika sätt lider av psykisk ohälsa. Hon menar att man måste ta ett helhetsperspektiv kring flickornas hälsa.

Gylleby hjälper när den psykiska ohälsan är svår

Alla människor mår dåligt av och till under livets gång. De flesta klarar processen med egna verktyg och kan gå vidare utan allvarlig påverkan på vardagen. Men den som fastnar i ohälsa och inte längre klarar vardagslivets krav behöver professionell hjälp.

Hög risk för psykisk ohälsa och självmord bland personer med autism

Personer med autism lider oftare av psykisk ohälsa och har tio gånger högre risk än andra att avlida i självmord
kvinna och man går på fotbollsplan man bär fotboll

Våga fråga när någon mår dåligt

I några av Nytdias dagliga verksamheter arbetar vi särskilt med stöd för en bättre psykisk hälsa.

Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar drabbas oftare av psykisk ohälsa

Tatja Hirvikoski, docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi vid KIND uppmanar den som drabbas av psykisk ohälsa att söka hjälp och inte ge upp.
Lyssna