Flickors psykiska och fysiska hälsa hänger ihop

Lotta Dimming är sjuksköterska och arbetar på Nytidas korttidsboende Forsane och Munkedal, det senare är ett behandlingshem enbart för flickor i åldern 15 till 20 år. Hon möter flickor som på olika sätt lider av psykisk ohälsa och menar att man måste ta ett helhetsperspektiv kring flickornas hälsa.

När en flicka placeras på ett HVB-hem har de sociala myndigheterna som regel provat andra åtgärder först utan att lyckas. Det psykiska måendet påverkar flickans hela livssituation.

– Generellt mår flickorna som kommer hit väldigt dåligt. De flesta har problem med sömn med värk, ångest och depression. Dygnsrytmen fungerar inte, kosthållningen är inte bra och man klarar inte skolan. Allt haltar. Det blir en ond cirkel där självkänslan är låg, säger Lotta.

Ångest är en stressreaktion

Stressnivån är ofta hög, något som kan ta sig uttryck i ångest.

– Ångest är en förhöjd stressreaktion. Kroppen reagerar på samma sätt som vid annan stress: med att fly eller spela död. Så antingen ligger man still i sängen och är oförmögen att göra något. Alternativt tar man till olika beteenden för att slippa må så dåligt, de alternativen är ofta självskadande och kanske lindrar för stunden men det blir värre efteråt, förklarar Lotta.

På HVB-hemmet finns en personalgrupp med olika kompetenser som samarbetar med andra instanser som skola, vård och socialtjänst. Tillsammans försöker de kartlägga flickans problematik och bygga upp ett förtroende så att hon ska kunna känna trygghet. Lotta har sjukvårdsrollen och ansvarar för kontakter med sjukvården. För henne är dock det holistiska, helhetsperspektivet avgörande för att kunna hjälpa flickorna långsiktigt.

Kroppen är ingen maskin

Lotta Dimming menar att helhetsperspektivet är avgörande för att kunna hjälpa flickorna.

Första steget är att skapa en tillitsfull relation. Sedan handlar det om att undervisa och informera flickorna om hur kroppen fungerar. 

–  Vi tänker att kroppen bara ska funka: somna när vi vill, vakna när vi vill och så vidare, men kroppen är ingen maskin. Flickorna behöver förstå hur viktigt det är att vårda sig själva till exempel med mat, sömn, och motion, säger Lotta.

–  Allt behöver inte vara på plats på en gång men de viktiga bitarna ger goda eller negativa spiraler. Rör man sig får man mindre värk och lättare att sova. Kroppen kan inte klara sig enbart på kexchoklad utan behöver riktig mat. Annars får man ett blodsocker som åker upp och ner och det kan också stressa kroppen. Får man dagsljus och sol skapas melatonin som gör det lättare att somna, exemplifierar hon. 

NPF-diagnos kan skapa förståelse

Det är inte ovanligt att flickorna som kommer till HVB visar sig ha en NPF-diagnos som de kanske inte har känt till tidigare.  

– En diagnos kan hjälpa dem att förstå varför de inte klarar av allt som andra gör. Då kan de avlasta sig sina skuldkänslor. När man får en diagnos är det också viktigt att hälso- och sjukvården bidrar med att utbilda flickorna i vad diagnosen innebär. På så sätt kan de också få verktyg för att fungera bättre. Genom att förstå och respektera sig själv så mår man också mycket bättre, säger Lotta.

Just detta är ett viktigt mål med behandlingen på Nytidas HVB.

–  Vi vill att flickorna ska få känna att de är viktiga och att de står i centrum för sina liv, men att det finns människor att ta hjälp av när de behövs.