Resursskolan skapar fungerande skolgång

När Charlotte Mörner Steins son, som idag är 13 år, skulle börja i sexan fick han en plats på Mellansjö skola, en av Nytidas resursskolor i Täby. Här har han hamnat i ett sammanhang där han trivs, mår bra och når läroplanens mål. 

Skolgången hade varit rörig ända sedan förskoleklass men blev allt mer problematisk ju äldre sonen blev. När han gick i fjärde klass fick han en aspergersdiagnos.

– Skolan som min son gick i, ville hjälpa honom och vi har haft tur som fått så mycket stöd, men det fungerade inte trots alla insatser han fick. Han vägrade gå till vissa lektioner, det blev konflikter och låsningar, berättar Charlotte.

För att skolgången alls skulle fungera fattade skolan och föräldrarna ett gemensamt beslut om att sonen skulle slippa vissa lektioner. Undervisningen skedde i en mindre resursgrupp och aldrig i storklass. Långsiktigt var detta dock inte en hållbar lösning.

– Vi märkte på honom att han inte mådde bra och kände att vi som föräldrar behövde göra något, säger Charlotte.

Hon menar att den vanliga skolan inte är anpassad för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och den problematik som funktionsnedsättningen medför. I en stor skola och stor klass går det inte att individanpassa utifrån varje elevs förutsättningar. Hennes son klarar inte heller av alla synintryck och höga ljud.

Gladare och färre låsningar

– Matsalen kan vara ett helvetesrum för de här barnen, liksom raster där det flyger bollar och är folk överallt. I klassrummen hänger teckningar på alla väggar och det finns inga tomma ytor.

Charlottes son ville dock inte byta skola, trots att han inte trivdes och kände sig annorlunda. Tillsammans med lärare från både den gamla och nya skolan övertalades han dock och när han väl bytte skola blev det väldigt snabbt annorlunda.

– Vi såg på honom att det var en helt annan kille, han blev gladare och det var färre låsningar. Även hemma är det stor skillnad. Han har också fått två kompisar som han hänger med, säger Charlotte.

Annan pedagogisk kompetens

Det Charlotte ser som den stora skillnaden är att det på Mellansjö skola, som är en resursskola, finns en pedagogisk kompetens som innebär att man på riktigt kan anpassa undervisningen utifrån varje enskild elevs förutsättningar och nivå. Det lilla sammanhanget bidrar till att också klassrum och elevens egen skolplats kan anpassas. I sonens klassrum finns sex elever som sitter vid en avskärmad plats eller i ett eget rum. Här kan man snabbt göra gör nya anpassningar om det behövs.  

– Min son når kunskapsmålen, men det viktigaste är att han tycker det är kul att vara i skolan. Han går på gympan och musiken som han inte gjorde tidigare. Han känner att han inte sticker ut, utan får vara den han är. Vi hör aldrig att han inte vill gå till skolan, säger Charlotte.

Det finns en oro hos Charlotte och många andra föräldrar att minskade anslag till resursskolorna ska göra att det svårt för dem att fortsätta bedriva undervisning.

– Min son skulle vägra att gå tillbaka till sin tidigare skola och jag skulle inte kunna tvinga honom.

– Hans neuropsykiatriska funktionsnedsättning är ju inget som kommer att försvinna eller ändras, det skulle vara som att be en blind person att se. Om skolan inte är anpassad för honom riskerar han att bli utan utbildning och får svårt att komma ut i samhället. Får han däremot, som nu, rätt stöd under sin skolgång kommer han att hitta det som han vill syssla med och fungera som vuxen, säger Charlotte.

Här hittar du Nytidas grundskolor