Vi fokuserar på att ge våra elever självförtroende och en positiv självbild

Blichers friskola är en av Nytidas skolor som arbetar framgångsrikt med att möta elever med en problematisk skolfrånvaro, det man ibland kallar hemmasittare. Hit kommer elever som kan ha varit frånvarande från skolan en lång tid.

Uppdraget rymmer både skolgång och öppenvårdsbehandling. Blichers frikskola ligger i Teckomatorp i Skåne och tar emot elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och ångest- och depressionsproblematik.

Noggrann kartläggning när ny elev börjar

– Därefter gör vi vår egen kartläggning och en beteendeanalys utifrån samtal med eleven och hens vårdnadshavare. Vid behov gör vi även hembesök för att förstå hur problematiken har uppstått och utvecklats samt hur vi kan hjälpa eleven på bästa sätt, fortsätter Tatiana Grönevik, KBT-terapeut på Blichers friskola.

Kartläggningen görs för att förstå vad elevens skolvägran kan bero på och delas in i tre områden.

Orsaker hos ungdomen

Här tittar man på ungdomens sociala färdigheter, känslomässig sårbarhet, ångest/oro, inlärningssvårigheter samt kognitiva förutsättningar eller om det finns någon neuropsykiatrisk diagnos (NPF) som påverkar eleven.

Orsaker i skolan

Viktiga faktorer är hur det har fungerat med kamrater, om det har förekommit mobbning samt relationer och stöd från pedagoger och övrig personal. Man tittar också på hur den fysiska miljön sett ut och om det har det gjorts några anpassningar för att till exempel minska stress.

Orsaker i hemmet

Slutligen utreds elevens hemsituation och hur det fungerar socialt utanför skolan.

När allt detta är gjorts upprättas en genomförandeplan för hur elevens skolstart på Blichers friskola ska se ut.

– Förutsägbarhet och tydlighet är viktigt, men även att bestämma hur långa skoldagar eller lektioner som eleven ska ha inledningsvis. Varje start är högst individuell och anpassas efter den nya elevens förutsättningar, säger Emma

Bygga relationer och skapa trygghet

När eleven börjar på Blicher friskola får hen en särskild behandlare som blir huvudkontaktperson. Som regel är det samma person som ungdomen och vårdnadshavare redan har träffat. Ungdomen får också en skolmentor.

Inledningsvis är målet att bygga relationer, skapa trygghet och att eleven ska få en positiv bild av skolan. Personalens bemötande, en anpassad kravnivå och särskilda anpassningar, både gällande det sociala och de skolmässiga resultaten, är viktiga verktyg.

Ett tydligt fokus är att hjälpa eleverna att skapa en positiv självbild och självförtroende. Eleven ska känna att hen kan lyckas. Skolan arbetar med motiverande samtal, positiv förstärkning och beröm.

– Vi lyfter styrkor. Vi ser, hör och bekräftar varje enskild elev, säger Tatiana.

Nära samarbete i personalgruppen

På Blicher friskola samarbetar personalen nära. De har olika utbildningar och kompetenser som socionom, behandlingspedagog, KBT-terapeut, fritidsledare, pedagog och elevassistent.

– Våra öppenvårdsbehandlare pratar ofta med ungdomarna om hur de mår, intressen, fritid och vilka mål och drömmar de har. På så sätt kan de definiera elevens kognitiva och sociala färdigheter. Utifrån den informationen kan sedan skoluppgifterna anpassas så att de blir mer begripliga och intressanta, säger Emma.

Anpassade skoluppgifter kan väcka nyfikenhet och engagemang och en känsla av att lyckas. Det är också viktigt att förstå hur länge eleven klarar av att arbeta på lektionerna, när hen behöver ta en paus samt om det finns överkänslighet mot till exempel ljud och ljus eller annat som påverkar eleven. Skolschemat individanpassas därför.

Nätverksarbete

Skolan samarbetar tätt med vårdnadshavare och andra viktiga aktörer i ungdomens nätverk och har regelbundna uppföljningsmöten där hela nätverket träffas. Vi stämmer ofta av med till exempel BUP eller habiliteringen för att samordna våra behandlingsinsatser från skolan. För vårdnadshavare finns stöd via jourtelefon på kvällar och helger.

– Vi försöker stötta, lyssna och ge verktyg och strategier för att hantera svåra situationer som kan uppstå hemma. Det kan handla om bemötande av beteende eller att hjälpa dem att få en ökad förståelse för vad NPF innebär, säger Tatiana.

Naturligtvis förs det också många enskilda samtal med eleverna. Skolans medarbetare fokuserar på att hjälpa dem att sätta ord på känslor och tankar samt på hur de kan försöka hantera ångest, oro, ilska och trötthet. Att motivera till studier och stärka tron på en bra framtid är oerhört viktigt.

– Vi lägger mycket tid på att tydliggöra elevernas möjligheter att studera vidare och hjälper dem med gymnasieval. Allt för att öka deras förutsättningar att möta framtida utmaningar, säger Emma.

---