LyssnaSkolan behöver organiseras annorlunda
Många elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har svårt att klara av skolan. För en del blir situationen ohållbar. Om skolan inte förmår att ge dem rätt stöd och se orsakerna till skolfrånvaron riskerar de att bli så kallade hemmasittare, elever med problematisk och ofta lång skolfrånvaro.
Anna Borg skolsamordnare på KIND och tidigare rektor, tycker inte att ordet hemmasittare definierar vad det handlar om.
– Uttrycket antyder att eleverna själva har valt att sitta hemma. Men jag har ännu inte mött någon elev som inte har velat vara i skolan.
Anna Borg har istället valt att fokusera på vad hon kallar problematisk skolnärvaro. Hon menar att det finns många problem att åtgärda för att öka närvaron. Mycket handlar om organisation och struktur.
Anna Borg har istället valt att fokusera på vad hon kallar problematisk skolnärvaro. Hon menar att det finns många problem att åtgärda för att öka närvaron. Mycket handlar om organisation och struktur.
Skolan har under åren genomgått stora organisatoriska förändringar. Eleverna har fått flera klassrum, skåp för böckerna och ska verka i olika elevgrupper som ofta ändras. Gymnastik- och matsal kan ligga i andra byggnader än övriga klassrum. Med andra ord mycket att hålla reda på från tidig ålder.
Läs mer här
Tre tips från Anna Borg
Så skapas en fungerande struktur i skolan för elever med NPF
- Så få förändringar som möjligt.
- Så få övergångar för eleverna som möjligt.
- Se till att det är möjligt att skapa och bibehålla långsiktiga relationer både med lärare och andra elever.
Komplex skolorganisation
– Vi har byggt en skolorganisation som för många elever är för komplex att hantera och som barns hjärnor kan ha svårt att klara av, säger Anna Borg.
Hon ger ett ytterligare ett talande exempel. I dag kan varje klassrum ha en egen klocka, som inte nödvändigtvis visar exakt samma tid som klockan i klassrummet bredvid. Att inte få stöd att hålla reda på tiden stressar många elever. Stora skolors organisation innebär ofta att eleverna behöver ha rast på olika tider och själva måste hålla reda på när rasten är slut, med en egen klocka.
– När jag gick i skolan var klockorna centralställda och visade samma tid. Fem minuter innan rasten var slut ringde det en första gång. Då hann vi avsluta leken, sedan ringde det igen och vi visste att vi skulle gå in, säger Anna Borg.
Timstock bra hjälpmedel
Tid är något abstrakt som kan vara svårt att förstå, men det finns hjälpmedel för att visa tid och det har alla nytta av. Anna Borg använder timstock när hon undervisar och föreläser. Det hjälper både henne och den som lyssnar att veta hur lång tid hon ska prata. Inte minst som stöd när hon möter elever i som varit frånvarande från skolan länge i några första inledande samtal, är det ett mycket bra hjälpmedel.
– Jag är tydlig med att sätta timstocken på fem minuter och eleven brukar vara förvånad att jag respekterar den korta tiden. Efter några gånger brukar hen själv konstatera att fem minuter är för kort för att hinna utföra en uppgift. Då kan vi tillsammans flytta fram tiden och eleven har fått en tydlig struktur att förhålla sig till, säger Anna Borg.
Höga krav på abstrakt förmåga
Dagens läroplan har också tidigt höga krav på teoretisk förståelse och exekutiv förmåga, något som oftast är svårt för elever med autism, men även för yngre barn generellt.
– I skolan måste vi naturligtvis följa läroplanen, men vi kan hjälpa eleverna genom att ta fram modeller och mallar för hur man går till väga när man jämför, analyserar och reflekterar säger Anna Borg.
Svårt att hänga med
Tidiga tecken på att en elev kan vara på väg att utveckla en problematisk skolnärvaro brukar vara att man upprepat märker att eleven har svårt att hänga med och förstå vad hen ska göra eller inte vet vilken lektion det är. Eleven får småningom allt svårare att hämta upp det hen missar. Ibland sätter skolan in insatser i form av en resurs eller pedagog, men om man inte tydligt har kommunicerat syftet med detta för eleven riskerar det att istället skapa mer otrygghet och ytterligare en person att förhålla sig till. En del elever kan bli utåtagerande, andra blir istället väldigt tysta. Efter ett skollov är det vanligt att eleven stannar hemma.
– När jag började arbeta med de här frågorna 2009 kunde vi se att problemen ofta kom mellan sexan och sjuan då skoldagen förändrades med ökade krav i lärmiljöer, exempelvis fler klassrum och många olika lärare. I dag ser vi elever som har problem att hantera en krävande lärmiljö redan i lågstadiet, säger Anna Borg.
Nytorpsmodellen
Anna Borg har utvecklat en modell som heter Nytorpsmodellen för utvärdering och uppföljning av elever som har svårt att närvara i skolan och nå målen. Den består bland annat av ett antal frågor att ställa kring eleven för att förstå var problemen finns, men betonar också hur viktigt det är att följa upp det stöd som ges, inte bara med skolan utan också tillsammans med elev och föräldrar för att se att stödet ger effekt.
Hennes tre viktigaste tips för att bygga en fungerande struktur för att elever med neuropsykiatriska diagnoser ska klara skoldagen är följande:
- Så få förändringar som möjligt.
- Så få övergångar för eleverna som möjligt.
- Se till att det är möjligt att skapa och bibehålla långsiktiga relationer både med lärare och andra elever.
Med rätt stöd, anpassningar och en tydlig struktur går det också att få elever med hög skolfrånvaro att återvända till skolan.
– Alla barn har rätt att få det stöd som de behöver för att klara av sin skolgång och det är vårt jobb att se till att de får det stödet, säger Anna Borg.
KIND
KIND är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling, utbildning och tillämpad kliniskt arbete kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i samarbete mellan Karolinska Institutet och Region Stockholm. 2020 fyllde KIND tio år och Nytida är en samarbetspartner.