Film – Problematiskt skolfrånvaro
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är ett paraplybegrepp, för flera olika diagnoser som exempelvis ADHD och autism som ka bidra till att skolnärvaron kan bli problematisk.
– Om man till exempel har en autismdiagnos kan man ha svårt för förändringar. De sociala delarna som ofta är ganska ostrukturerade kan vara svåra. Raster till exempel, när alla ska ha rast och man förväntar sig att alla elever kan se till att deras rast fungerar på ett bra sätt, säger Anna Borg skolsamordnare på KIND. David har två diagnoser, ADD och Asperger.
– David har svårt att göra tråkiga saker, svårt att starta grejer: komma ut genom ytterdörren på morgonen till skolan, upp ur sängen och sådana saker. Han är rätt nöjd med att vara hemma och pyssla med sin dator och liknande. Han är inte supersocial och det är det som krockar lite när man möter honom för han är så oerhört glad och lättsam, berättar Davids mamma Malin Trossing. När elever har blivit hemma är det krävande insatser som behövs. Det tar tid och behöver vara kontinuitet och stabilitet i insatsen, menar Anna Borg.
– Det finns en hel del bra hjälpmedel som man måste se till att implementera i arbetet med eleverna. Vi behöver använda forskning kring hur hjärnan fungerar för att se till att göra en mer hjärnsmart skola för alla, säger hon. Davids problem började precis innan jul i trean då han sa att han inte ville gå till skolan.
– Jag peppade dit honom, men på skolavslutningen när vi går dit vägrar han gå in i klassrummet. Han bara vägrar gå in. Då inser jag ju att det är någonting, men det var ingen stor grej så jag tänkte: ja, hem och vila över jullovet så ska vi se att det blir bra, säger Malin Trossing. Efter jullovet ville han inte gå tillbaka.
– Eftersom jag är egenföretagare bestämde jag rätt raskt att, nej men då är vi i skolan tillsammans. Inga problem. Så jag satt med honom i skolan varje dag, hela dagarna. I den vevan bestämde sig skolan för att koppla in KIND.
– Många elever som vi har jobbat med behöver mer information för att känna att de har koll på läget och att de har kontroll på vad som ska hända nästa dag. Då behöver informationen vara mycket tydligare så de kan göra sig en bild av aha, är det detta som ska hända. De har inre bilder och om den inre bilden inte stämmer överens men den bilden de kommer till skapar det en oro, säger Anna Borg.
– Jag hade kontakt med Anna Borg på KIND. Det första hon gjorde var att intervjua alla olika parter. Hon kom hem till oss och träffade David i hans miljö där han mår bra. Hon pratade med oss föräldrar om hur vi upplevde situationen och vad det var vi såg behövdes. Hon pratade också med specialpedagogen och läraren, säger Malin Trossing
Utifrån intervjuerna kom Anna Borg med ett förslag på vad hon såg behövdes för att få tillbaka David till en skola där han mådde bra. När det blev bestämt att specialpedagogen skulle bli hans resurs under en period, sa David nästa morgon: ”Du mamma, du behöver inte gå med till skolan idag. Jag klarar det själv”. Idag är David 14 år och mår jättebra. Han har precis börjat årskurs åtta.
– Han är glad och sprallig, gör saker och så. På ett sätt som han inte har gjort på många, många år. Han har hittat en nivå som fungerar för honom och som han mår bra av. Jag tänker att det är en stor fördel som han kan ta med sig resten av livet, att ha den självinsikten att, ”så här fungerar jag och det här är mina behov”, säger Malin Trossing.
– Om man har hamnar i ett sådant läge som förälder att ens barn börjar må dåligt, är det detta jag vill skicka med eller det man ska tänka på: Det här är en sådan annorlunda situation och inget man någonsin har varit med om tidigare. Det är med största sannolikhet ingen i din närhet som har gått igenom det. Ta hjälp, till exempel av KIND. Det finns andra man kan få stöd av som har den här erfarenheten.
KIND
KIND är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling, utbildning och tillämpad kliniskt arbete kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i samarbete mellan Karolinska Institutet och Region Stockholm. 2020 fyllde KIND tio år och Nytida är en samarbetspartner.