Autism eller autismspektrumtillstånd (AST)

Autism eller autismspektrumtillstånd (AST) är sedan 2013 samlingsnamnet för det tillstånd som tidigare delades upp i autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd.

Förändringen har gjorts eftersom forskning har visat att autism är ett spektrum och inte urskiljbara tillstånd. Man menar att det rör sig om samma svårigheter som ryms inom begreppet autism, men att olika individer fungerar olika inom detta spektrum.

Autism är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter med socialt samspel och ömsesidig kommunikation. En person med autism tolkar saker annorlunda och kan ha svårt att ta in mycket information och att umgås och kommunicera med andra. Det är också vanligt att upprepa vissa beteenden. Personer med autism har ofta även mycket hög koncentrationsförmåga och kan ha specialintressen som de ägnar mycket tid åt.

För att definiera autism och autismliknande tillstånd används nu två huvudområden:

begränsning i social kommunikation och socialt samspel,
begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter.

Men när samlingsdiagnosen AST ställs så ska följande alltid specificeras:

Om diagnosen är med eller utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning.
Om diagnosen är med eller utan samtidig nedsatt språklig förmåga.
Om diagnosen är förenad med känt medicinskt eller genetiskt tillstånd eller känd miljöfaktor.
Om diagnosen är förenad med annan utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse.

Även om till exempel Aspergers syndrom försvunnit som egen diagnos, kommer de personer som redan fått denna diagnos att behålla den.

Forskning har visat att det finns en stark ärftlighet när det gäller autism men också att miljöfaktorer kan påverka t ex under graviditeten. En till två procent av befolkningen har AST, fler pojkar än flickor får diagnosen.

(Källa: Hjärnfonden, Riksförbundet Attention, Autism- och Aspergerförbundet)