Ätstörningar

Ätstörningar är en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar som präglas av ihållande problematik med mat, ofta i kombination med en onormal strävan att gå ner i vikt, samt tankar som upptas av vikt och kroppsform.

Ätstörningar har flera kännetecken. Det kan handla om att äta stora mängder mat för att sedan kräkas upp den, om extrem bantning eller restriktivt ätande. Men framför allt kännetecknas ätstörningar av hur man tänker och känner i förhållande till mat, ätande och sin egen kropp.

Tecken på ätstörning

att banta och bli mer och mer upptagen av sina matvanor och sin vikt,
att skjuta upp måltider, äta långsamt eller vilja äta ensam,
att äta oregelbundet, hoppa över måltider eller äta stora mängder ”förbjuden” mat när man är ensam,
att träna överdrivet mycket,
att ha svårt att koncentrera sig,
att vara kritisk till sin kropp,
att utveckla olika tvångsbeteenden, som särskilda sätt att äta vissa saker,
att känna sig nedstämd eller ha ångest,
att skada sig själv eller har självmordstankar,
att göra sig av med det man har ätit genom att till exempel kräkas.

De mest kända ätstörningarna är Anorexia Nervosa som innebär att man bantar kraftigt eller fastar av rädsla för att gå upp i vikt och bli tjock samt Bulimia Nervosa, där man hetsäter och sedan försöker göra sig av med maten, t ex genom att kräkas eller använda laxermedel. Vanligast förekommande är så kallade atypiska ätstörningar som innebär att personen har vissa anorektiska eller bulimiska symtom, men inte uppfyller alla kriterier för de specifika ätstörningarna Andra former är t ex Hetsätsningsstörning, eller BED (binge eating disorder), som innebär att man har perioder då man hetsäter men utan att försöka göra sig av med maten efteråt. Ortorexi är en variant på anorexi då man tvångsmässigt strävar efter att vara hälsosam på ett så överdrivet sätt att det i stället leder till ohälsa. De olika diagnoserna går in i varandra och ett tillstånd kan övergå i ett annat. Samsjuklighet av t ex ångest, depression, självmordsbenägenhet, tvångssyndrom och beroende är vanligt.

Behandlingen av ätstörningar utgår ifrån fyra grundprinciper: nutrition, kroppsvård och läkemedelsbehandling, psykoterapeutisk behandling och omvårdnad. De olika behandlingarna kombineras ofta.

Det finns en starkt ärftlig komponent i risken att drabbas av ätstörningar, i 13 till 17 årsåldern.

(Källa: 1177 Vårdguiden, Hjärnfonden)