Så vänder vi inaktivitet till aktivitet hos personer med funktionsnedsättning – digitalt seminarium i efterhand

Se vårt seminarium om hur vi vänder inaktivitet till aktivitet hos personer med funktionsnedsättning eller läs sammanfattningen nedan.

I Sverige omfattas 75 000 personer av LSS-lagen. FN-konventionen och barnkonventionen talar särskilt om rätten till ett gott liv och god hälsa för personer med funktionsnedsättning men trots det har personer med funktionsnedsättning sämre hälsa än övriga befolkningen, fler skattar sin hälsa som dålig, och man är mindre fysiskt aktiv än befolkningen som helhet.

I detta samtal diskuterar Filip Carlsson, moderator och fysioterapeut, vad detta kan bero på och vad vi kan göra åt det. Han samtalar med Simon Tingberg, gruppchef på Nytida Barnängsgatans barn & ungdomsboende, och Josephine Berge, Friskvårdssamordnare på Idrottsförvaltningen Stockholm stad och grundare till Kollo Full Fart.

I en enkät från Myndigheten för delaktighets uppger 1/3 av de som svarar att de upplever att deras hälsa är dålig. 3 av 10 motionerar aldrig eller sällan, 3 av 4 skulle vilja motionera men tycker det är svårt att få stöd, har inte ork, eller råd. Kvinnor upplever sin hälsa sämre än män.

– Tyvärr stämmer bilden helt klart. De som vill träna märker att det finns svårigheter, man kanske inte ens vet hur det går till rent praktiskt att hitta ett gym eller ett lag att vara med i, säger Simon Tingberg.

– Det är sällan funktionsnedsättningen i sig som sätter stopp för träning utan rädsla, prestationskrav, att aktiviteten inte är anpassad, att man känner sig diskriminerad, sjukdom trötthet eller låg tilltro till sin egen förmåga, säger Filip Carlsson och tillägger att nätverk i form av familj, vänner, assistenter och tränare därför är viktiga.

Josefine Berge arbetar som friskvårdssamordnare på Idrottsförvaltningen i Stockholm där man erbjuder särskilda grupper för personer med funktionsnedsättningar. Hon menar att många har dåliga erfarenheter sedan tidigare. Träningsupplevelsen kan påverkas negativt av om det brister i anpassning, av otydliga regler, hög ljudnivå, för mycket kroppskontakt som kull samt svårigheter med motoriken.

Simon Tingberg påpekar att kraven på prestation många gånger kommer från personen själv, när hen utsätter sig för att sticka ut eller misslyckas eller att man jämför sig med andra och då blir det svårt att ha roligt under träningen.

Hur motiverar man men med hänsyn till den enskildes självbestämmande?

– Givetvis ska man respektera personens självbestämmande. Många säger dock nej för att det inte vet vad det innebär och då känns det tryggare att säga nej. Starta därför träningen stegvis, kanske med en promenad eller genom att först gå och titta på träningslokalerna. Låt personerna vara med på sina villkor. Till exempel kan en person få bestämma musiken på ett träningspass, kanske vill hen då vara med för att det är så bra musik, säger Josefine Berge.

Tillgänglighet

Tillgänglighet handlar om att möjligheten till aktiviteter i närområdet, transport, utbud, tillgänglig miljö, nätverk egna egenskaper, motivation samt kunskap om funktionsnedsättningen.

– Det är viktigt med fysisk miljö tillgänglighet, men också andra saker som ljudnivå, att man tar in information på olika sätt, att använda bilder när det behövs och att det finns en struktur och tydlighet för hur aktiviteten det ska gå till och att lyssna på deltagarnas egna idéer är viktigt för att skapa tillgänglighet, säger Josefine Berge.

 – Transport, ledsagning och att ha sällskap kan vara viktigare för att skapa stöd än själva aktiviteten. Du ger också upp något annat när du går och tränar, till exempel att spela tv-spel, då kan tydliggörande pedagogik behövas för att visa att spelet finns kvar efter träningen, säger Simon Tingberg.

Den som saknar erfarenhet av att träna och att bli fysiskt trötta av träning innebär känner kanske inte heller igen hur det känns att anstränga sig. Fysisk trötthet kan likna det man känner vid ångestproblematik (hjärtklappning, höjd puls etc) därför är det viktigt att förklara klara vad som händer i kroppen vid träning.

Hur kommer man igång?

Fundera på aktiviteter man gjort tidigare, börja lugnt, hitta någon som vill göra något tillsammans. Promenera när det är fint väder, eller väder som personen tycker om. Håll i nya vanor, skapa en struktur, gör aktiviteter på en bestämd tid, låt det bli en vana och ge stöd till de nya vanorna.

Ett tips är att smyga in rörelse i vardagen, låna en hund, gå en tipspromenad, dansa till tic toc, spela boule eller krocket, tipsar Filip Carlsson.

– Vi möter många som har det tufft med kompisar mycket stillasittande framför datorn. Vi försöker därför väva in rörelse som skattjakt, tipspromenad och liknande, säger Josefine Berge.

– Bygg på det som är roligt och hitta intressen för att bygga upp det, kring. Gillar man Turkiet så använd turkiskt musik i träningen och bjud på turkisk dryck efter åt. Vill man tjäna extra pengar gå ut och samla tomburkar, säger Simon Tingberg.

På Barnängsgatans barn & ungdomsboende där Simon Tingberg arbetar byggde man ett gym i en lokal som inte användes. Personal och ungdomar fick ett gemensamt projekt där ungdomarna var delaktiga. Idag erbjuds träning varje dag i grupp eller enskilt för de som vill vara med. Det blir ingen stress att ta sig dit eller hur länge man vill vara där, prestationskraven sänks.

Kollo full fart är en ideell förening för barn med ADHD eller autism som vill inspirera till att våga prova på olika idrotter i liten grupp. Utifrån barnens önskemål testar man olika aktiviteter och har en bred definition av vad som är idrott, senast var det laser Dom, där man rör sig väldigt mycket. Kollot har också bestämda tider för när man får använda mobilen under en kollohelg, vilket skapar ökad kreativitet.

Positiv feedback och belöning

Att skapa gemensamma mål och delmål är viktigt menar Filip Carlsson. Diplom och annat för att uppmärksamma prestationer har också betydelse. Frågan om att belöna aktivitet, till exempel att gå en promenad för att få en glass svarar både Simon Tingberg och Josefine Berge pragmatiskt.

– Glassen skulle kanske ätits även om man inte promenerat till affären, säger Simon.

– Belöningen kan hjälpa till att skapa en vana att ända ett beteende, men gör man det varje dag bör man på sikt försöka hitta motivatorer på annat sätt, menar Josefine Berge.

De påminner också om att även små förändringar kan ge stora skillnaden för den enskilde personen.

Tips från Simon, Josefine och Filip

• Fokusera på att genomföra – kan vara gemenskap där den fysiska aktiviteten blir en bonus
• Aktivt samarbete i nätverket underlättar
• Förberedelser och struktur är viktiga
• Börja enkelt
• Skapa gemenskap och delaktighet
• Se resurserna – fastna inte i begränsningar och hinder, alla har också intressen och resurser ta tillvara på det
• Sätt mål och delmål så får man något konkret att jobba mot och följa upp
• Fira framstegen