Digitalt seminarium i efterhand- Hur stöttar vi ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser till ett gott vuxenliv?

I detta webbseminarium har Nytida haft glädjen att bjuda in Sven Bölte och Ulf Jansson från KIND för att berätta om pågående forskning kring stöd för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser (NPF) på väg mot vuxenlivet. (Se seminariet i efterhand, ovan.)

Allmänt om NPF

När man pratar om NPF-diagnoser tänker man framförallt på ADHD och ASD (Autism Spectrum Disorder) men det kan även handla om språk-/talstörningar, inlärnings- och motoriska problem. Nedan några kännetecken.

• Annorlunda neurologisk utveckling/utrustning (genetik & miljö)
• Kognitiva förändringar (till exempel exekutiva funktioner, socialt tänkande)
• Funktionsnedsättning i vardagen (skola, hemma, fritid, arbete)

Den bakomliggande annorlunda neurologiska funktionen innebär ett annorlunda sätt att lära sig och tänka. Framför allt de kognitiva svårigheterna är det som skapar funktionsnedsättningar i vardagen. Målsättningen med KINDs insatser är att förhindra de negativa konsekvenserna av funktionsnedsättningen som kan vara:

• skolfrånvaro
• arbetslöshet
• psykisk ohälsa

Sven Bölte från KIND påtalar att det inte handlar om att försöka bota utan om att anpassa för att öka livskvaliteten och den adaptiva förmågan samt kompensera för svårigheter. Detta kan göras genom att:

• reducera upplevd stress
• öka inkludering
• anpassa miljön
• öka möjligheter till inlärning

Psykisk och fysik ohälsa vanligt

Vid ASD är såväl psykisk ohälsa som somatiska sjukdomar vanligt förekommande. Ångest eller social fobi är vanligt förekommande gällande psykisk ohälsa och till exempel mag- och tarmproblem bland somatiska sjukdomar. KINDs forskning visar på en förväntad livslängd som är 16 år kortare för personer med NPF. Det är svårt att veta varför skillnaderna är så stora: om NPF i sig skapar ökad risk för annan sjukdom, om man inte söker vård i samma omfattning som övriga befolkningen eller om vården inte vet hur man ska bemöta personer med ASD. Självmord är en signifikant dödsorsak hos högfungerande personer med ASD.

Även personer med ADHD löper ökad risk för att drabbas av depression och ångest samt en för tidig död kanske på grund av att av impulsiva beteenden leder till olyckor. En studie som KIND genomfört på uppdrag av region Stockholm visar att gruppen inte erbjuds tillräckliga konkreta insatser för att bemöta psykisk ohälsa och somatiska sjukdomar.

Istället för att fastna i förväntningar kring hur en person ska vara för att hen har NPF vill man på KIND försöka förstå personerna utifrån ICF- modellen av en individs funktion och situation till exempel utifrån miljön, om personen har en livsstil som underlättar eller försvårar. Man identifierar inte bara svagheter utan också styrkor.

Många personer med NPF upplever en stor stress och har inte möjligheter att hantera situationer de ställs inför. För många med diagnoser är det nästan dagligen utmanande med förändringar och övergångar och detta brukar skapa stress.

Transition – stödprogram för ungdomar med autism eller ADHD på väg ut i vuxenlivet

Vad behöver ungdomarna för att ta steget in i vuxenlivet:

• Kunskap/förståelse (Vad? Varför?)
• Färdigheter (Hur?)
• Motivation
• Stöd

Övergången till vuxenlivet är mer komplicerad än den varit tidigare. Det krävs kunskap och förståelse för vad man behöver göra och varför samt praktiska färdigheter kring att laga mat, ha egen lägenhet, ekonomi och jobb eller studier. Även om man vet vad man ska göra och kan göra det är ofta motivationen avgörande för att lyckas.   

Programmet fokuserar på sju områden:

• arbete,
• utbildning,
• ekonomi,
• boende,
• hälsa
• fritid/delaktighet i samhället,
• relationer

Programmet innehåller fem utbildningstillfällen samt 20 veckor där man arbetar individuellt tillsammans med en mentor mot egna mål.

Arbetet bygger mycket på Motivation – self-determination theory;

• hitta de ”Inre” (barn som vill leka) och ”yttre”(t ex lön, betyg) motiven
• Tre behov kopplade till inre motiv:
  • Kompetens
  • Autonomi/självbestämmande
  • Tillhörighet

En uppgift blir att hjälpa personen att hitta personen sin motivation.  Man arbetar med tydliga mål – kopplade till personens känslor och som kommer från personen själv. Målen bryts ner till delaktiviteter och delmål som personen tror att hen kan uppnå.

Uppföljning av programmet visar att livskvaliteten förbättrades för dem som skattade låg livskvalitet innan programmets start, men visade ingen skillnad för dem som skattade normalt.

Transition är fortfarande något som KIND gör i en forskningsstudie och man vill gärna ha kontakt med kommuner som vill delta, bland annat kring boendestöd.

Medverkande

Sven Bölte, Professor, psykolog, föreståndare för KIND
Ulf Jonsson, docent, psykolog och forskargruppsledare KIND
Moderator, Filip Carlsson

Mer om Transition och mentorskap på KIND

Stöd på väg mot vuxenlivet

Läs en intervju med Ulf Jansson och hans kollega Anna Fridell där de berättar mer om projektet.

Mentorskap hjälper personer med NPF i övergången från ung till vuxen

Mentorskap är ett stöd som KIND ger ungdomar med NPF på väg ut i vuxenlivet. Här får man hjälp att möta olika utmaningar olika utmaningar som kan uppstå.