Kliv ut – Så hjälper vi hemmasittare och bryter isolering

Unga personer med hemmasittarproblematik står ofta inför stora utmaningar att ta sig ut i vuxenlivet. Med Nytidas arbetssätt Kliv ut kan vi bryta isoleringen och få livet att vända. I vår lanseras en uppdaterad version av arbetssättet – med en tillhörande handbok för att stötta medarbetare.

Idag känner de flesta till begreppet ”hemmasittare” – unga personer som av olika anledningar inte förmås att gå till skolan och isolerar sig hemma. Många kan dock glömma bort att problemet kan kvarstå när personen ska kliva ut i vuxenlivet. Speciellt för personer med NPF, psykisk ohälsa eller utsatthet – en stor målgrupp för Nytida.

– Det är de här personerna vi vill fånga upp med Kliv ut. Med rätt stöd och insatser kan livet förändras och en isolering kan bli till delaktighet i samhället, säger Julia Linde, verksamhetsutvecklare på Nytida.

En handbok för stöd och säkerställande

Kliv ut har varit ett arbetssätt inom Nytida sedan 2015 och arbetas med flitigt i Nytidas dagliga verksamheter.

– De vi möter har ofta ett tungt bagage, och har varit med om många misslyckanden i livet. Då blir det extra viktigt att vi skapar goda förutsättningar för dem att lyckas i våra verksamheter, säger Julia.

Efter snart tio års arbete har Nytida sett många exempel på att arbetssättet har fungerat riktigt bra.

– Mot bakgrund av ny forskning och vår samlade erfarenhet har vi nu utvecklat arbetssättet ytterligare och i vår lanserar vi även en handbok för våra medarbetare, berättar Therese, också verksamhetsutvecklare på Nytida.

Handboken kommer innehålla större tydlighet kring arbetssättet och processens fem olika steg, med syftet att ge medarbetarna ett ännu tydligare stöd.

Ett erfarenhetsbaserat arbetssätt med flera metoder som grund

Kliv ut grundar sig främst i Nytidas ramverk för pedagogik, som bygger på positiv psykologi med fokus på att kartlägga, analysera och aktivera individens styrkor och resurser för att minska hinder och utmaningar. KASAM (känslan av sammanhang), tydliggörande pedagogik, lågaffektivt bemötande och MI (motiverande samtal) bidrar också.

– Vi arbetar mycket med tydlighet och struktur. Med hjälp av bilder, illustrationer och samtalsstöd kan vi på olika sätt konkretisera processen och sätta upp gemensamma steg och målbilder, berättar Therese.

Förutom att ta del av KIND’s forskning och metodutveckling, så har Anna Borg, utvecklare av Nytorpsmodellen och författare till boken “Utanförskap i skolan”, varit till fint stöd.

– Vi såg stora likheter med Nytorpsmodellen, och fick Annas hjälp i att utveckla uppföljningsprocesserna på lång sikt. Det bidrar till att vi tydligare kan se de effekter som arbetssättet faktiskt ger, säger Therese.

Stöd där personen är – både fysiskt och mentalt

Det kan vara många lager av skydd och barriärer som många kan behöva ta sig igenom under en Kliv ut-process. Många bakslag kan ske, och det ligger i sakens natur. Därför är det viktigt att stödet finns där personen är, och där personen kan bli mött – både fysiskt och mentalt.

– Ofta börjar vi med att möta personen i hemmet, för att sedan utöka till en promenad eller liknande, berättar Julia.

En stor del av Kliv ut handlar om relationen mellan medarbetare, omsorgstagare och närstående. Det genomsyrar hela processen. 

– Vi månar om en god samverkan med närstående och ser det som en styrka. Att vi tillsammans, på olika sätt, kan bidra till att personen till slut vågar ta klivet ut i livet – med självförtroende och självständighet, avslutar Julia.