En depression kännetecknas av sänkt grundstämning, ångest, psykomotorisk hämning, sömnsvårigheter och minskad aptit. Depressionen kan komma utan någon tydlig orsak eller utlösas av yttre händelser, till exempel stora livsförändringar, familjeproblem eller sorg. En depression kan också vara ett tidigt tecken på en annan sjukdom som demens, hjärntumör, brist på sköldkörtelhormon eller andra hormoner samt blodbrist (anemi).

Några av de vanligare symtomen på en depression är:

  • Nedstämdhet utan någon påtaglig yttre orsak.
  • Likgiltighet.
  • Ångest, humörsvängningar och försämring i minnes- och koncentrationsförmåga.
  • Minskad aptit och viktminskning.

Depressionen kan också kännas i kroppen fysiskt. Förutom trötthet är det vanligt att man har besvär med hjärtklappning, har ont i ryggen eller magen. Om man är riktigt deprimerad kan det gå så långt att man försöker ta sitt liv.

Diagnos ställs utifrån det som kommer fram i samtal med en läkare. Depressioner går att behandla med mediciner samt psykoterapi, kognitiv psykoterapi och kognitiv beteendeterapi.

Flera olika faktorer bidrar till en depression, till exempel biologisk sårbarhet, ärftlighet och stress. Den som en gång har drabbats av en djup depression löper större risk för att sjukdomen återkommer senare i livet. I en del fall är sjukdomen periodiskt återkommande och ibland kan det därför vara nödvändigt med långtidsbehandling för att förebygga återfall.

Var fjärde svensk drabbas någon gång av en depression så allvarlig att den kräver behandling.

(Källa: 1177 Vårdguiden och Hjärnfonden)

Mer information

Så här går det till att söka en plats på Nytida

Vår vision som vi arbetar efter

Andra organisationer

1177 Vårdguiden

Hjärnfonden

Mind