Lyssna
I april öppnade Nytida Gottröra behandlingshem för pojkar mellan 15-20 år med missbruks- och beroendeproblematik i kombination med en psykosocial problematik. Totalt finns det 12 platser och man tar emot från hela landet. Det handlar om att rädda liv och göra skillnad.
Det är ungefär fyra mil från Uppsala till Gottröra och behandlingshemmet ligger i två röda hus vid bilvägen som går genom det lilla samhället. Läget är bra menar Frida Blom som är verksamhetschef, här är ungdomarna en bra bit från de frestelser och möjligheter att få tag i droger som en stad innebär och de kommer bort från sitt tidigare sociala sammanhang.
Inne i det stora tvåvåningshuset har det målats om, möbler, mattor och gardiner har köpts in både till sovrummen och de gemensamma utrymmena. I samlingsrummet på bottenvåningen finns ett biljardbord, en svart skinnsoffa och TV. Stora fönster släpper in ljus. I matrummet står vita bord med stolar till. På plats förutom Frida Blom är Kent Lindström som är behandlingsansvarig. Han har ett mångårigt förflutet som behandlare av vuxna i 12-stegsmetoden men säger att det är annorlunda att arbeta med unga människor.
– Ungdomar tar inte ansvar för behandlingen på samma sätt som en vuxen som vet att hen kan förlora jobbet eller vårdnaden om sina barn. Man måste hitta andra sätt att motivera dem, säger han.
Långsiktigt arbete att bli drogfri
För att få en plats på Gottröra behandlingshem ska ungdomen vara avgiftad och ren, det vill säga det får inte finnas droger kvar i blodet när han kommer. Både beställare och personen själv måste förstå att det är ett långsiktigt arbete att bli drogfri.
Förutom 12-stegsmetoden arbetar man med Traumamedveten omsorg (TMO), Motiverande samtal (MI) och ett Lågaffektivt bemötande. Frida Blom är stolt över att ha fått ihop en så kvalificerad personalgrupp. Alla har lång arbetslivserfarenhet och är MI-utbildade. Utöver det finns bland annat diagnoskompetens och alkohol- och drogterapeuter. Det finns också andra språkkunskaper än svenska.
Behandling sker minst två gånger om dagen i form av gruppsamtal enligt 12-stegsmetoden och föreläsningar. Tiden här handlar också om att skapa tydliga rutiner. Man går upp i tid på morgonen, vilket för många är en utmaning. Det är bestämda tider för när man äter, när man stänger av TV och internet och när man går och lägger sig.
Se hela människan
– Vi lägger fokus på problem och behandling, men måste också se hela människan. Vi ska vara goda förebilder och visa respekt, gör vi det får vi tillbaka. Med ungdomar är ingenting statiskt, det går fort att knyta an och få tillit. Vi får också snabbt en föräldraroll, säger Frida.
Tid läggs även på fysisk träning på att prova nya aktiviteter som man inte gjort förr, på socialt samspel och på att bygga nätverk. Samarbete byggs upp med till exempel Röda Korset, KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) och NA (Anonyma Narkomaner). På så sätt kan ungdomarna knyta nya kontakter som kan vara betydelsefulla både för stunden och senare när de lämnar behandlingshemmet. Aktiviteter är viktiga, men Kent påtalar att man även måste lära sig att ha tråkigt.
– Jag talar av egen erfarenhet och vet att så fort man har tråkigt är det lätt att intala sig att det är ok att missbruka. Men vi måste hitta sätt att motivera ungdomen att det är roligt att vara drogfri.
12-stegsmetoden handlar om att se att missbruket är en beroendesjukdom som man måste tillfriskna från. För Kent är det självklart varför han jobbar med det han gör.
– Att vara behandlare handlar om att rädda liv och att vara den som gör skillnad. Får vi en ungdom att sluta med droger så räddar vi inte bara hans liv. Det handlar också om färre brottsoffer, säger han.