Flickor med autism behöver trygga relationer i skolan

Flickor med autism har liknande svårigheter och bristande förmågor som pojkar men flickor har en högre ambition att dölja sina brister, särskilt i skolan. Det menar Marielle Svensson som är specialpedagog och lärare på Nytida Kalmar Centrumskola. För flickor blir vägen till diagnos och en fungerande skola därför lång.

Flickorna hittar olika sätt att försöka smälta in och vara som andra. De blir duktiga på att observera andra flickor och lär sig hur de bör uppföra sig för att inte avvika. Marielle ger exempel på hur det kan gå till.

– På lektionerna sitter flickorna tysta. De ser ut som om de lyssnar och förstår. Ofta ingår de i någon grupp på raster eller luncher, där de kanske inte tillför så mycket, men verkar ha kamrater. Andra flickor drar sig undan till en toalett eller något annat enskilt ställe så att det inte märks att det är ensamma.

Skolan tar all energi

Det är i stället hemma som det brister. Skolan tar all energi och sedan finns ingen kraft kvar. Det blir mycket bråk med föräldrar och ofta också med syskon. Föräldrarna upplever att de inte få hjälp. Det kan även bli svårt vid en autismutredning. 

– Enligt kriterierna för autism ska svårigheterna finns i flera miljöer. Om skolan inte uppfattar några problem kan bedömningen bli att flickan inte uppfyller kriterierna. Hon kanske inte heller orkar med några fritidsaktiviteter, det vill säga en ytterligare miljö. Alternativt har flickan en aktivitet som är ett specialintresse som hon klarar av, förklarar Marielle.

Senare diagnoser och psykisk ohälsa

För flickorna blir konsekvenserna en senare diagnos. Deras psykiska ohälsa ökar, liksom självkritiken över att inte klara samma saker som andra. Självskadebeteenden som ätstörningar eller att skära sig är inte ovanliga. Och att sluta gå till skolan.

Det är när det gått så långt som det kan bli aktuellt med skolbyte, kanske till Kalmar Centrumskola. Det är en grundskola för elever med autism i årskurs 5–9. Skolan tar emot 40 elever från Kalmar och kranskommunerna. Här undervisar Marielle i matematik på halvtid och arbetar som specialpedagog på den andra halvan.

– Ofta finns ett bristande förtroende både för vuxna och skolan när flickan kommer hit.   

Lyssnar och bygger relationer

– Vi jobbar därför med att bygga relationer och att verkligen lyssna på eleven, men också på föräldrarna. Vi visar att vi förstår att det inte handlar om bristande föräldraansvar. Det är många gånger lätt att skuldbelägga föräldrarna eftersom problemen är störst hemma, fortsätter hon.  

 I Kalmar centrumskolan kan man komma lite senare på morgonen. Alla elever har fasta klassrum och de sitter på samma plats där deras eget schema finns. Detta är en stor skillnad mot hur det fungerar i en vanlig högstadieskola. För flickorna betyder det också mycket att möta andra med liknande svårigheter. De får nya vänner och lär sig klara olika sociala situationer.

–  För de allra flesta blir det en jättestor skillnad. Vi får höra från föräldrarna att de har fått hem ett annat barn som är gladare och har ork kvar hemma. Skolnärvaron ökar ofta snabbt. Vi brukar hålla lite i handbromsen i början med inskolning ett par timmar i veckan. Sedan släpper vi på lite i taget, en timme i veckan till en lagom nivå, berättar Marielle.

Betygen förbättras också. De flesta eleverna i Kalmar centrumskola blir behöriga till gymnasiet. Många väljer det autismanpassade gymnasiet som finns i Kalmar. Andra väljer utifrån intresse ett vanligt gymnasium.

– Eleverna blommar upp på alla möjliga sätt. De kommer hit med ett ganska dåligt utgångsläge men lämnar oss i nian för ett gymnasium de själva valt och kan skapa sig en bättre framtid, säger Marielle.

Eleverna blommar upp på flera sätt när de kommer till Kalmar Centrumskola. De flesta blir behöriga till gymnasiet, säger Marielle Svensson.