En utmaning att hitta medarbetare till LSS-bostäder

För drygt ett år sedan presenterade Socialstyrelsen rapporten Kompetens i LSS-boenden som bland annat påtalar att bristen på utbildad personal är en utmaning. Anna Thomsson, handläggare med ansvar för frågor om funktionsnedsättning på Sveriges kommuner och regioner, (SKR), önskar att pengarna som satsas i kunskapslyftet för äldreomsorgen även skulle kunna användas för medarbetare inom LSS. Hon hoppas också att Socialstyrelsens förslag om ett kompetenscenter ska bli av.

I en gruppbostad ges stöd och omsorg med personal på plats dygnet runt. För personer som inte har ett så stort socialt nätverk är gruppbostaden ofta också ett bra sätt att bryta isolering. Där är det lätt att umgås med grannar och personal.

I många kommuner är väntetiderna långa för att få plats en gruppbostad. Här kan privata företag som Nytida bidra med bostäder att erbjuda kommunerna. SKR har tagit fram ett stödmaterial som hjälp för kommunerna att kartlägga sitt framtida behov av både grupp- och servicebostäder.

Den största utmaningen handlar dock om att hitta kompetenta medarbetare.

– Det är generellt en stor utmaning att hitta personal med rätt kompetens och något vi jobbar mycket med, säger Anna Thomsson.

Närvarande chefer och kompetensutveckling

Bland framgångsfaktorer för att lyckas rekrytera och behålla personal nämner hon engagerade och närvarande chefer, att det är struktur, ordning och reda samt möjligheten till kompetensutveckling.

– SKR har nyligen tagit fram webbutbildningar om autism och intellektuell funktionsnedsättning. SKR, Socialstyrelsen och den regionala stöd och samverkansstrukturen (RSS) har också gått samman i något som kallas Yrkesresan. Det är en yrkesplattform med en standardiserad vidareutbildning i tre steg, samma för alla kommuner, förklarar Anna Thomsson.

Hon nämner också att det arbete som har gjorts för att ta fram en gemensam titulatur är viktigt för att synliggöra yrket. Men Anna Thomsson menar att det behövs mer.

– Dels önskar jag att pengarna till äldreomsorgens kunskapslyft kunde få användas även till personal inom LSS där behoven är stora, dels hoppas jag att Socialstyrelsens förslag om ett kompetenscenter, blir verklighet.

Ett sådant center skulle underlätta för att implementera kunskap ute i verksamheterna och för att hitta information som i dag finns på många olika ställen. Det skulle också kunna stötta cheferna.

– Chefsrollen är svår och ofta ensam. Det är mycket chefen ska kunna och man har många kontakter att hantera, förutom omsorgstagare och personal, anhöriga, gode män och hälso- och sjukvård till exempel.

Målgruppen har förändrats

Det är snart 30 år sedan LSS-reformen genomfördes (1994) och målgruppen har förändrats. Gruppen inom autismspektrum har ökat kraftig. Medelåldern har också stigit markant och allt fler som bor i LSS-bostäder är äldre. Personalen kan därför behöva ny kunskap till exempel om vad det innebär att ha en intellektuell funktionsnedsättning i kombination med en demenssjukdom.

– 1994 kom många från ett liv på institution. De var, om man förenklar det, vana att göra som de blev tillsagda och att vara till lags. Idag har de flesta vuxit upp i sina familjer med andra krav och förväntningar. De säger vad de tycker och tänker. Detta är naturligtvis jättebra, men ställer krav på medarbetarna, säger Anna Thomsson.

Rätten till självbestämmande och att uppnå så stor självständighet som möjligt är en grundsten i LSS-lagen. Samtidigt har personalen ett ansvar för att detta ska uppnås utan att den enskilda personen utsätter sig för fara.

– Det är en av anledningar till att det här är ett så svårt, men också så roligt arbete. Det behövs en ständig dialog med kollegorna om vad som är rimligt och när något blir farligt. Även om vi har goda intentioner är det lätt att hamna i uppfostran och det är inte det vi ska göra utan vi ska stötta personerna till självbestämmande.