Mattias Lindberg, placeringssamordnare, med en bakgrund som coach på en av Nytidas dagliga verksamheter. Även hälsopedagog och personlig tränare med en kandidat inom folkhälsovetenskap.
I kombination med personkännedom kan Nytida med hjälp av fysisk aktivitet lägga grunden för målgruppernas välmående. Här berättar Mattias Lindberg, placeringssamordnare, om effekter, förväntningar och arbetssätt.
Personer med funktionsnedsättning, både kognitiv och neuropsykiatrisk, drabbas oftare av fysisk, psykisk och social ohälsa jämfört med personer som inte har funktionsnedsättning.
– Steg ett när du mår dåligt psykiskt, fysiskt eller socialt är att kontrollera om du är fysiskt aktiv, oavsett vart du vänder dig, och oavsett om du har en funktionsnedsättning eller inte. Det säger rätt mycket om hur viktigt fysisk aktivitet är och varför vi väljer att lägga stort fokus på det inom Nytidas verksamheter, förklarar Mattias Lindberg, placeringssamordnare med en bakgrund som coach på en av Nytidas dagliga verksamheter.
Vardaglig rörelse räknas också
Den första utmaningen för Nytidas målgrupper är oftast att bryta isolering, stillasittande och destruktiva mönster hemifrån. Det gäller inte alla, men många.
– Vårt första uppdrag är att få alla omsorgstagare att vilja delta i våra verksamheter. Bara där kan vi motverka konsekvenser som fysisk, psykisk och social ohälsa. När vi har lyckats med det, och lärt känna personen enligt Nytidas ramverk, så kan vi ta vid den fysiska aktiviteten.
Förväntningarna på fysisk aktivitet enligt samhällsnormen är oftast att träning ska vara intensivt, till exempel ett pass på gymmet eller en ordentlig springtur. Men för en stor del av Nytidas målgrupper innebär det först och främst att få igång en rörelse i vardagen, menar Mattias.
– Det finns ofta en laddning i ordet ”fysisk aktivitet”, som kan skapa en obefogad kravställan. Ibland väljer vi därför att kalla det för ”vardagsmotion” istället. För en del kan fysisk aktivitet vara att ta sig från punkt a till punkt b, eller vardagssysslor som att diska, dammsuga, handla mat eller plantera blommor.
Effekter både i stunden och långsiktigt
Ibland försvinner dock motivationen till vardagssysslor och rutiner. Då kan de mer aktiva fysiska aktiviteterna vara till stor hjälp.
– Allt hänger ju ihop! Att vara fysiskt aktiv är inte bara nyttigt i sig, utan gör också att vi får mer energi till vardagen och livet i stort.
Effekterna av fysisk aktivitet är många. Både kognitivt, neurologiskt och socialt. Det motverkar folkhälsosjukdomar, minskar stress, stärker kroppen, bidrar till bättre sömn, fysiskt välmående, gemenskap och bättre självkänsla, balanserar hormoner och förebygger fallskador – för att bara nämna några exempel.
– Grejen med fysisk aktivitet är att det gynnar oss både i stunden och långsiktigt. Det ökar hjärnans kapacitet till att hantera kognitiva funktioner, öka koncentrationsförmågan, förbättra minnet och framkalla endorfiner – vilka är viktiga att främja för våra målgrupper, då en stor del av utmaningarna ofta ligger där.
Individens motivator – och superhjälteträning
Nytidas arbetsmetoder för fysisk aktivitet, förutom personkännedom och aktiviteterna i stort, är att hitta motivatorn hos varje person.
– Vi tar hänsyn till alla omsorgstagares behov och förutsättningar, och anpassar aktiviteterna därefter, berättar Mattias. En del drivs av mål, medan andra drivs av intresse, gemenskap eller nyfikenhet. Ett exempel på en populär version av en promenad som vi brukar göra är GEO-cashing. Då samlar deltagarna skatter längst en promenadslinga. Det brukar ge mer motivation och uppskattning än en vanlig promenad.
– Ett annat exempel är när jag jobbade som coach på en av Nytidas dagliga verksamheter, där en av deltagarna älskade superhjältar, men avskydde att träna. Då fick jag idén att införa ”superhjälteträning”, där han och jag en gång i veckan gick till gymmet i superhjältekläder. Han var så glad över det. Tänker att det är ett bra exempel på hur vi arbetar med fysisk aktivitet kopplat till Nytidas ramverk i praktiken. Och hur det skapar förutsättningar för både fysiskt, psykiskt och socialt välmående, avslutar Mattias.