Arbetsterapeut Elena Danielsson på Nytida Alviksstrandsskolan har nyss kommit hem från Sydafrika, där hon deltog i världskongressen för arbetsterapeuter, WFOT 2018, i Kapstaden. Vid kongressen presenterade hon en studie genomförd på skolan.
– Jag är supernöjd med resan och har tagit med mig både ny kunskap samt förståelse för landet samt arbetsterapi i världen. Det har även varit fantastiskt att kunna visa upp vad vi gör på rehabiliteringsverksamheten, Alviksstrandsskolan och få en bekräftelse på att det vi gör är bra och att det finns ett intresse hos andra i världen att veta vad vi gör, säger Elena Danielsson.
Studien


I samarbete med en arbetsterapeut på Karolinska har Elena och Alviksstrandsskolan genomfört en studie på barn med förvärvad hjärnskada.
– Vi ville undersöka om det gick att använda CO-OP (en metakognitiv, målinriktad, individualiserad träningsmetod) på en skolinriktad rehabiliteringsenhet för barn med förvärvad hjärnskada, berättar hon.
Fem barn i skolåldern, 10-17 år, deltog i studien. Barnen valde själva ett mål för vad de önskade träna eller bli bättre på. De fick sedan med stöd även utforma ett arbetssätt, hur de skulle gå tillväga för att uppnå sitt mål. Efter träningsperiodens slut utfördes även intervjuer med elever och föräldrar.
Barnen deltog i sammanlagt 7 aktiviteter varav de flesta var kognitiva mål som de satte upp. Alla deltagare nådde sina mål och höjde graden av utförande och välbefinnande. De allra flesta upplevde också att andra elever skulle kunna använda sig av metoden. Metoden lär eleverna ett sätt att tänka (Mål-PLAN-GÖR-KOLLA) som de ska kunna överföra i andra typer av aktiviteter också, och det pågår just nu en fortsättningsstudie kring detta för att se om eleverna kan använda den nyvunna kunskapen i andra sammanhang.
Världskongress i Sydafrika
Hur hamnade ni på Världskongressen i Sydafrika?
Vi arbetar sedan tidigare mycket med metakognition och CO-OP-metoden var helt i linje med detta. Vi såg väldigt tidigt att våra elever responderade bra på denna typ av träning och kände att det vore kul att dela med oss av kunskapen till andra. Det var så vi kom in på världskongress-spåret. Det var rekord i inskickade abstrakt så det var inte helt självklart att vi skulle få möjlighet att delta. Men vi blev jätteglada när möjligheten uppstod.
Hur kändes det att få presentera sin studie i detta sammanhang?
Det var stort att få delta på en världskongress med kompetenta arbetsterapeuter från hela världen. Många av de svenskar som var där var mina gamla lärare och andra forskare. Både nervöst och jättekul att få svara på frågor och berätta mer om studien och vår rehabiliteringsverksamhet för barn med förvärvad hjärnskada, Alviksstrandsskolan, som jag är så stolt över. Att få visa upp att vi har en unik verksamhet som inte finns någon annanstans i världen men som borde finnas på fler ställen då de gynnar så många barn och deras familjer.
Hur var konferensen? Några spännande lärdomar att ta med sig hem?
Temat för konferensen var olikheter. Olikheter i form av ursprung, bakgrund, möjlighet till utbildning, rehabilitering, hjälpmedel m.m. Det är mycket olikheter i världen, och det är orättvist på många sätt, men det är också viktigt att se styrkan i olikheter och bygga vidare på den.
Det sker mycket spännande forskning kring nya digitaliserade bedömningsinstrument, utbildningsmaterial och interventioner. Svaret på den här frågan skulle kunna bli väldigt långt om jag skulle försöka återge allt jag tagit med mig. Men jag ska ta vidare delar av det jag lärt mig för att se vad vi kan använda oss av i rehabiliteringen med våra barn och ungdomar.