Nyheter

Ångesthantering och betydelsen av personlig pedagogik – ur två perspektiv

Porträtt på coachen Robin och omsorgstagaren Hampus, från Nytidas dagliga verksamhet Norrtull Nord

Robin, enhetschef, och Hampus, arbetstagare, på Nytidas dagliga verksamhet Norrtull Väst.

Oktober är en månad för att lyfta psykisk hälsa (Mental health month). Tillsammans med arbetstagaren Hampus och enhetschefen Robin från Nytidas dagliga verksamhet Norrtull Väst, dyker vi in i ämnet.

Robin Albertsson, enhetschef på Nytidas dagliga verksamhet Norrtull Väst, har varit en del av Nytida sedan 2017. Tillsammans med sina kollegor brinner han för bemötandestrategier, med särskilt fokus på psykisk hälsa.

– Psykisk hälsa är en fråga som behöver vara med i vårt arbetssätt i alla led, berättar Robin. Särskilt med tanke på vår målgrupp, där psykisk ohälsa inte är ovanligt.

– Det märks att personalens bemötandestrategier är byggda på personkännedom, berättar Hampus, arbetstagare på Norrtull Väst. De vet vilka vi är som individer och coachar oss därefter.

Kartläggning och personlig pedagogik

När en omsorgstagare börjar som arbetstagare på en daglig verksamhet inom Nytida, görs alltid en kartläggning av individen.

– Det går inte att understryka hur viktig kartläggningen är, berättar Robin. Det är genom den vi lär känna individen och hens nätverk och får en indikation på diagnosbild, personlighet och upplevda hinder och behov. Det är också här som tecken på psykisk ohälsa kan upptäckas, oavsett om den är diagnostiserad eller inte.

Med kartläggningen som grund vandrar arbetet vidare in i Nytidas gemensamma ramverk.

– Utifrån ramverkets fokusområden formar vi en personlig pedagogik för varje individ, fortsätter Robin. Det innefattar bland annat en bemötandestrategi, som är särskilt viktigt i vårt arbete med psykisk hälsa.

I det dagliga arbetet används verktyget NÖHRA, som står för nuläge, önskat läge, hinder, resurser och aktivitet.

– Det är ett tacksamt och konkret verktyg att arbeta med, berättar Robin. Både för målsättning och för framsteg vidare ur ett problem, vägskäl eller beslut.

Att våga prata och våga säga ifrån

Hampus är transparent med sin ångest och autismdiagnos. Tillskillnad från många andra fick han diagnosen sent i livet, först som 21-åring.

– Jag har fått kämpa mycket som barn och ungdom, berättar Hampus. Eftersom jag inte var diagnostiserad då, så fick jag gå i skolan med samma förutsättningar som alla andra. Det var svårt. Mycket blev ofta fel och vänner var ingenting jag hade. Det ledde till psykisk ohälsa, med mycket ångest.

Det bästa tipset Hampus kan ge till en person i samma situation är att våga prata om det.

– Våga prata med någon utomstående, som skolsjuksköterskan eller skolkuratorn. Samhället förstår inte alltid. Ibland kräver det att vi måste säga ifrån själva.

Ett bättre liv – men inte enkelt

Idag bor Hampus på ett LSS-boende och deltar i daglig verksamhet 3,5 dagar veckan. På fritiden umgås han gärna med familj och är med i en tyst andaktsgrupp, där han också är delansvarig för fikat.

– Även om livet blev bättre sedan jag fick min diagnos, så är livet med autism och ångest inte enkelt. När jag var barn drömde jag inte om att bo på ett LSS-boende och gå på en daglig verksamhet, men jag har lärt mig att det kan bli bra ändå. Jag kommer alltid sträva efter att ha det bästa livet jag kan ha.

Tillsammans med personalen på dagliga verksamheten har Hampus hittat strategier som hjälper honom i vardagen.

– Min främsta strategi är att hålla mig sysselsatt, berättar han. Det är också viktigt med struktur, förutsägbarhet och att jag i grund och botten gillar det jag gör och umgås med människor jag tycker om. Det hjälper mig att må bra psykiskt.

Att sätta rimliga egenkrav

Med en diagnos som autism kan måendet dock flacka väldigt mycket, berättar Hampus.

– Det är någonting jag tar hänsyn till varje dag, speciellt i mina krav på mig själv. De måste vara rimliga. Vissa dagar får det vara okej att ribban ligger vid att ta mig upp ur sängen, medan den andra dagar kan ligga vid att delta på en sysselsättning tillsammans med andra arbetstagare på dagliga verksamheten.

Nyckeln till psykiskt välmående är oftast att ta sig ut, poängterar Hampus. Oavsett om det är en promenad runt huset, eller att sätta sig på en stol på dagliga verksamheten istället för på en stol hemma i köket.

– Tidigare var jag en hemmasittare, så jag är tacksam för insikterna jag har nu. Det måste jag tacka personalen, men kanske främst mig själv för, avslutar Hampus.

Hampus 3 tips: Så hanterar du ångest

1. Sätt kraven efter dagsformen – Vad klarar du av just idag? Ta varje dag som den kommer och sätt kraven utifrån hur du mår för dagen.

2. Lämna hemmet – Isolera dig inte. Att möta frisk luft, se liv i rörelse och träffa andra människor kan vara en jättevinst.

3. Hitta värdesättning – Livet blir inte alltid som man har tänkt sig, men oftast finns det ändå delar i livet som man kan värdesätta. Det kan vara alltifrån relationen med en familjemedlem till en aktivitet eller sysselsättning som du tycker om.

Lyssna